• 06 november 2017
• 0
• AV: Karin Båtelson

I  regeringens utredning Effektiv Vård finns ett förslag om obligatorisk placering­­ i primärvården för alla ST-läkare. Nu börjar landsting och regioner titta på hur och om det ska göras. Frågan är brännande med å ena sidan en primärvård med bristande bemanning som bör stärkas och å andra sidan blivande sjukhusspecialister och deras handledare som anser att ST-tiden redan är för uppsplittrad för att se tillräckligt av de egna patienterna för utbildning till specialist.

I Läkarförbundets svar till utredningen har vi avstyrkt en obligatorisk placering. Vi håller med i den generella tanken att det är viktigt att stärka primärvården och att samverkan mellan olika verksamheter behöver öka. Därför kan det finnas fördelar med att vissa ST- läkare får tjänstgöring inom primärvården. Vi anser det däremot inte tillämpligt för alla specialiteter och att det är olämpligt med ett skarpt tidskrav. En sådan tjänstgöring bör istället utformas som en rekommendation och inte som ett krav. Vidareutbildningen måste ses i en helhet.

Krafterna är starka för att fler ST-läkare ska ha del av sin tjänstgöring i primärvård. Det handlar både om ökat samarbete, men också om ett hopp om ökad rekrytering. På Läkarförbundets fullmäktige i våras så beslöt till exempel delegaterna att förbundet ska titta igenom vilka av ST-målen som kan uppfyllas i primärvården. Här behöver vi förstås ha specialitetsföreningarnas hjälp och det kommer att diskuteras på vårt nästa gemensamma möte nu i november. Läkarförbundet träffar alla specialitetsföreningar två gånger per år för diskussion och input om aktuella frågor.

Obligatorisk primärvårds­placering under ST diskuteras också i termer av att ”syftet är att avlasta primärvården” vilket ju är helt befängt. ST-tjänstgöring är en vidareutbildning med tydliga mål för individen och även en kort placering kräver mycket handledning och planering för att det ska bli meningsfullt. Primärvården kämpar redan idag med att tillgodose fullgod handledning på plats av sina egna ST-läkare. Och om vi verkligen vill stärka och höja statusen och attraktionskraften hos primärvården framöver så är nog att tvångsplacera ST-läkare i primärvård fel väg att gå.