Krönikor
Att handledas av en annan underläkare
Förra veckan auskulterade jag på barnmottagning. Som handledare hade jag en underläkare som tog examen tidigare i år. Det var första gången sedan jag började på läkarprogrammet som det erfarenhetsmässiga avståndet kändes så litet till en handledare. Vi hade lika gärna kunnat vara kollegor. Om ett år kanske vi är det.
Jag minns under de internmedicinska terminerna 5-6 hur ofantligt stort avståndet ännu kändes till underläkarna och AT-läkarna som handledde oss. Det är häftigt att ha kommit så långt nu att jag känner mig så gott som klar. Ibland var jag nära att försäga mig och presentera mig som ”underläkare” i stället för ”student”.
Kanske just för att min handledare så nyligen varit i mina skor blev detta en av de mest givande handledningarna jag haft under utbildningen. Det var inspirerande att se hur erfaren det är möjligt att vara redan ett halvår efter examen. Men också att få se på nära håll hur en annan underläkare rapporterar, skriver antecknar, gör olika statusmoment eller dikterar. Och jag som vikarierat inom psykiatrin kunde ge min handledare lite tips om hur det fungerar där. Till exempel berätta om akutbehandlingen vid ett maniskt skov.
Min handledare tog sig tid att sitta med mig och gå igenom mina mottagningsanteckningar. Jag kan inte minnas när senast en handledare på utbildningen hade tid att mer än ögna igenom det jag skrivit och säga ”bra” eller möjligen att jag skulle lägga till något litet. Det var befriande att få höra nästan mening för mening hur jag kan formulera mig tydligare, vad som var överflödig info, vad som tvärtom behövde förtydligas.
Tack S och lycka till med din AT framöver!
