Nu är goda råd dyra
Det finns minst tre sätt att i patientjournalen få goda råd i form av stöd till att göra rätt respektive att undvika göra fel.
1. Införa ett separat beslutsstöd och integrera det i journalen.
2. Se beslutsstöd som en integrerad del av patientjournalen.
3. Byta patientjournalsystem.
I alla tre fallen behövs en nationell utveckling och förvaltning av gemensamma kunskapskällor/kunskapsdatabaser för vilka någon tar ansvar för det medicinska innehållet.
Dessutom behövs någon form av nationell nyckel som kopplar ihop olika kunskapsdatabaser (så att t. ex. en viss läkemedelsubstans alltid heter samma sak).
Utöver detta så måste råden vare sig vi kallar dem rekommendationer eller riktlinjer vara utformade på ett sådant sätt så att beslutsstöden kan förstå dem och koppla dem till rätt information i kunskapsdatabaser och patientdokumentation. Och för att det ska fungera måste förstås en och samma sak dokumenteras på samma sätt i patientjournalen.
Förvånande strategi
Det är därför minst sagt förvånande att det i den nationella läkemedelsstrategin i flera år har diskuterats hur ett visst system för att upptäcka läkemedelsrelaterade problem vid expedition vid apotek ska kunna integreras i vården (alternativ 1) istället för att diskutera hur vi ska hantera de kunskapskällor som behövs oavsett vilket alternativ vi väljer.
Det rimliga – utöver att diskutera kunskapskällorna – vore naturligtvis att utgå från de problem som läkaren i såväl öppen som sluten vård har och ställa krav på journalsystemen att utveckla beslutstöd utifrån detta (alternativ 2).
Det tredje alternativet är naturligtvis att byta journalsystem till ett som redan har inbyggda beslutsstöd och någon typ av förvaltning av kunskapsstöd.
Det är därför intressant att följa vilka erfarenheter Köpenhamn och Region Själland kommer att få när de nu planerar för att införa det amerikanska journalsystemet Epic på alla sjukhus (men ej i primärvård). Läs gärna mer om detta på www.sundhedsplatform.dk.
Epic ställer stora krav på arbetsprocesserna
En intressant reflektion kring just Epic är hur leverantören ställer stora krav på genomlysta och standardiserade arbetsprocesser. Annars kan inte samverkan ske kring patienten mellan olika yrkesgrupper och kliniker. Annars kan inte heller beslutsstöden ge de kvalitetsförbättringar man hoppas på.
Erfarenheterna från Sverige är att vi som läkare har haft svårt att enas om gemensamma arbetssätt annat än om alla andra börjar arbeta som vi gör på den egna kliniken (i den mån vi lyckats enas på kliniken).
Säkert beror det både på bristande tid och engagemang för översyn av arbetssätt vid införande av nya journalsystem, men säkert också på att vi som läkare inte kan se, och tro på, att arbetet med att förändra det egna arbetssättet kommer att belönas med vinster genom det nya journalsystemet.
Det är möjligt att Epic kan göra det troligt att vinsterna med det blir så stora att de danska läkarna kommer vara motiverade att förändra och standardisera sina arbetssätt. Eller så blir det inte så.
Goda nationella kunskapskällor
I vilket fall så kommer även journalsystem som Epic behöva goda nationella kunskapskällor och väl utformade beslutsalgoritmer som går att koppla till information om patientens tillstånd i journalen. Så varför är inte framtagande av sådan infrastruktur en prioriterad fråga i den nationella läkemedelsstrategin?
Till dess kan jag på mitt arbetsrum reflektera över om mer standardiserade arbetssätt är en förutsättning för lyckade journalintroduktioner eller om lyckade journalintroduktioner kan leda till mer standardiserade arbetssätt. Eller som tjänstemannen på patentbyrån sade till den förhoppningsfulle uppfinnaren av en automatisk rakapparat:
”Men alla hakor är ju inte likadana!”
”Innan, ja.”
