Åh, ljuva forskning!
Jag och klasskompisen D besökte en doktorand i dag som visade oss runt i labben där han jobbar. Vi fick höra om hans forskning och det riktigt lyste av iver och passion i hans ögon och vi blev så himla inspirerade att vi knappt kunde sitta still.
Jag har sedan jag var runt tio år gammal känt ett litet pirr i hjärtat när vi åkt förbi Smittskyddsinstitutet med familjebilen på väg någonstans. Jag tjatade mig till ett enkelt mikroskop när jag var sju år och älskade att titta på små insekter och annat kul i det. Jag blev fascinerad av läkemedel när jag först kunde läsa vad det stod på bipackssedeln till penicillintabletterna. När jag såg filmen Outbreak i tonåren blev jag jättefascinerad av viruset som spred sig från apor till människor.
Ytterligare en pusselbit föll på plats när jag intervjuade en smittskyddsläkare för ett par år sedan och snöade in honom i frågor om hepatit C fastän artikeln jag skrev handlade om något annat. Då började tanken gro på att jag skulle bli läkare i stället.
Nu har jag kommit in på Foläk, eller forskningsintroducerande kurs för studenter på läkarprogrammet. I kursen ingår att man ska ta del i ett forskningsprojekt redan första sommaren.
Helt plötsligt har det där lilla pirret börjat bli till bultande hjärtslag i stället. Det kan bli verklighet det där som jag kanske egentligen velat hela tiden men inte riktigt kommit fram till vad det är. Läkare vill jag ju bli fortfarande och jobba kliniskt. Men nu lutar det starkt mot att det blir forskning också.
Vi får se. Spännande blir det hur som helst.
Virusen där ute, here I come.
Otroligt inspirerande blogg! Jag börjar KI vt-14 och vill troligen också bli infektionsläkare:)
J P