Nyhetsarkiv

Kris för forskningen om patientsäkerhet på KTH

Patientsäkerhetsforskningen på KTH ska bli världsledande sade Sveriges första professor i patientsäkerhet, Richard Cook, då han tillträdde. Nu riskerar satsningen att läggas ned efter bara tre år.

t När Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm för snart fyra år sedan slog på stora trumman och annonserade att man inrättat Sveriges första professur i patientsäkerhet var det en glädjens dag för många.
Patientsäkerhet har stått högt på agendan bland både sjukvårdspolitiker och kliniker sedan i början på milleniet.
Under våren 2012 tillträdde Richard Cook, amerikansk anestesiolog och expert på fel och misstag i komplexa system, professuren i ”Systemsäkerhet i vårdorganisationer”, som den officiellt heter.

Skulle bli världsledande

– Genom KTH:s nära samarbete med Karolinska institutet och sjukhuset utgör verksamheten ett idealiskt levande laboratorium för forskning och utveckling, sa han då i ett pressmeddelande från KTH.

Stockholm läns landsting (SLL) sköt till 2,5 miljoner kronor per år de första tre åren och rektorn på KTH skulle bidra med lika mycket lika länge, och sedan något mindre i ytterligare två år.

Nu skulle patientsäkerhetsforskningen på KTH bli världsledande!

Systemperspektiv

Idag tre år senare finns förutom doktorander nu fyra anställda på cirka 3,5 heltider i forskargruppen. Områdena de fokuserar på är bland annat arbetstidsfaktorer, arbets­miljöfaktorer, vårdens övergångar, patient­flöden in/ut på IVA, teknik i vården och säker vård i hemmet för kroniskt sjuka med komplexa vårdbehov.

Tanken var att bygga grunden för en ny patientsäkerhetsforskning, just med systemperspektiv.

Men 21 augusti 2014 kom ett ”Beslut om ekonomi i balans” från skolchefen (dekanen) Hans Hebert som bland annat gällde Patientsäkerhetsgruppen:

Avveckling av hela verksamheten, professur samt pågående doktorand­projekt undantagna.
Arbetsbrist om 3,5 heltider konstateras som en följd av medelsbrist.

Men trots den drastiska inledningen menar Hans Hebert att det inte står i beslutet att verksamheten i patientsäkerhetsgruppen ska avvecklas.

– Bisatsen finns ju kvar, det är inte en total avveckling, min åsikt är att det korrekt formulerat.
Enligt skolchefen och enhetschefen för Systemsäkerhet och organisation, som patientsäkerheten sorterar under, är beslutet enbart en fråga om ekonomi.

”Otillräcklig finanisering”

Verksamheten saknar enligt skolledningen tillräcklig finansiering eftersom forskarna inte kunnat få medel till sina projekt.

Den populära uppdrags­utbildningen i ”Patientsäkerhet­ – Teori och Praktik”, 15 hp, som många patientsäkerhets­ansvariga och chefläkare gått under åren går också enligt uppgifter, som Sjukhusläkaren fått från KTH, med under­skott på flera miljoner kronor som ökas på för varje år.

Enligt uppgifter ska nu höstens kurs­omgång komma igång, men en månad för sent eftersom den kursansvariga är sjukskriven till följd av stressreaktion på det uppkomna läget på arbets­platsen.

– Det är helt orealistiskt att driva en verksamhet som går med flera miljoner i underskott. Varenda forskningsledare måste vara medveten att man på sikt måste dra in sina egna medel, det är något som framkommer i alla diskussioner som man har, säger Hans Hebert.

”Har inte särbehandlats”

Vare sig skolchefen eller enhets­chefen kan dock säga hur Richard Cook introducerats i detta, eller på något särskilt sätt längs vägen blivit uppmärksammad på den kärva ekonomiska situationen, annat än att ”det borde ha framgått”.
– Han har inte uppmärksammats vare sig mer eller mindre än vad andra professorer­ uppmärksammats på det här. Han har inte särbehandlats, säger Hans Hebert.

– Jag är en främling här och inte bekant med hur saker och ting görs här, säger Richard Cook.

Han medger att det visserligen har varit svårt att få finansiering, men säger att gruppen är inte på obestånd, den har kunnat få en del sökta medel. Men framför allt säger han att han inget visste och inget anade om det ekonomiska läget.

– Ingen har sagt att ”inom en viss tid måste ekonomin var ordnad”, eller att ”pengarna håller på att ta slut”. Varken skol­chefen eller någon annan har diskuterat detta med någon av de berörda och i synnerhet inte med mig!

Informationen har inte nått SLL

På frågan om enhetschefen Björn-Erik Erlandsson har haft kontakt med Richard Cook i samband med att han under våren tog fram ett underlag inför skolchefens beslut, svarar han att han inte har noterat vad som sagts i eventuella diskussioner och därför inte vet.

– Jag har tagit de data som jag har sett i våra ekonomisystem, säger Björn-Erik Erlandsson.

Inte heller SLL, som har varit med och finansierat professuren har fått någon hint om om de ekonomiska svårigheterna under de 2,5 år som gått.

– Nej. Det är ju jättesynd. Det är ju viktigt för oss att veta hur en sådan aktivitet går, säger Jan Andersson forskningsdirektör på SLL.

– Det här är nyheter för mig, säger han när Sjukhusläkaren först når honom för att höra vad han har att säga om beslutet. Han har inte sett det trots att det gått en månad sedan det fattades.

– Jag blir lite förvånad för jag träffade skolchefen så sent som förra veckan. Det är ju märkligt att det inte kommunicerades när jag var där.

Åtgärdsprogram

Men enligt skolchefen Hans Hebert har Jan Andersson varit informerad även om han inte läst beslutet.
– Jag har fört fram att vi haft ett åtgärds­program.

Dagen efter att Sjukhusläkaren försett forsknings­direktören med beslutet återkommer han efter att på nytt ha pratat med skolchefen. Nu låter Jan Andersson mer formell:

– Vi är bekymrade över att den person som vi gemensamt har finansierat att vara vetenskaplig ledare i vårt samarbete, inte har förmått att ha en sådan aktivitet att han kan försörja en forskningsgrupp och forskningsinsats på området. Vi har förståelse för att KTH inte kan fortsätta att finansiera en hel vetenskaplig grupp om inte ledaren själv bidrar med finansieringen.

Trots att skolledningen försäkrar att beslutet enbart har att göra med pengar och att patientsäkerhetsforskningen inte bara är viktig, utan dessutom passar väl in på KTH, så låter inte Richard Cook sig övertyga.

”KTH saknar intresse för patientsäkerhet”

– Det finns inget intresse för patientsäkerhet på KTH. Beslutet eliminerar alla på KTH med någon kunskap om patientsäkerhet. Dessutom togs beslutet utan att rådgöra med någon av de inblandade eller med professorn, säger Richard Cook.

De två cheferna i skolledningen säger att inget i hanteringen är onormalt och att ingen kan veta något om framtiden.
Jan Andersson på SLL är mer kategorisk om framtiden:

– Antingen inser han [Richard Cook] att det här inte är en tillvaro på en guldkant utan att han får göra som alla andra. Då skärper han väl sig och gör ett antal olika projektansökningar och förhoppningsvis får han stöd och då kan han bygga upp en grupp igen. Eller också var detta ett alldeles för tufft klimat och han flyttar någon annanstans.
På frågan på vilket sätt skolledningen nu kan ge professorn stöd för att komma till rätta med gruppens ekonomi, svarar skolchefen Hans Hebert:

– Vi behandlar alla grupper och professorer lika. Ska han ha något speciellt stöd?

Dra in externa medel

Hans Hebert säger att den som får en professur är insatt i hur den akademiska världen fungerar och därför inte behöver stöd.

– Det hänger mycket ihop med ens egen förmåga att dra in de externa medel som erfordras och det är tätt kopplat med den forskningsverksamhet som man bedriver och hur lätt det är att få in medel, det handlar mycket om kompetens, att man har samarbetspartners nationellt och internationellt och en portion tur också i vissa sammanhang.

Men så öppnar skolchefen för ett helt annat scenario:

– Om det plötsligt skulle visa sig att det finns en finansiering då finns det möjlighet att ändra på ett beslut, så är det.

Och Jan Andersson kan tänka sig att bidra med medel i ett skede av uppryckning och omstart.

– Absolut, om skolchefen kan visa på att det finns en eller två eller tre som är jätteduktiga och det finns bra projekt så kan vi absolut tänka oss att gå in och stödja. Det här är ett område som är urviktigt för landstinget!

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera