Kravet från de danska sjuksköterskorna att få förskrivningsrätt nu en stor het fråga i Danmark
Erik Kristensen, ordförande för den danska överläkarföreningen, menar att dansk sjuksköterskeförening mer ägnar sig åt maktpolitiska intressen, än att diskutera hur man bäst ska säkra en hög behandlings- och patientsäkerhet.
Erik Kristensen är specialist i gastroenterologi och verksam vid regionsjukhuset i Silkeborg på Jylland.
Sedan sex år är han också ordförande i den danska överläkarföreningen.
– Vi har en situation med personalbrist. Dessutom, den snabba tekniska utvecklingen och därmed nya terapeutiska möjligheter innebär att vi behöver lösa upp snäva yrkesgränser och skapa förutsättningar för en modern utveckling. I dansk överläkarförening är vi överens om att task-shifting är nödvändigt, men vi behöver slå vakt om att behandlings- och patientansvaret även fortsättningsvis ska ligga kvar hos ansvarig läkare, säger Erik Kristensen.
I nuvarande lagstiftning är det med få undantag, möjligt för läkare att delegera arbetsuppgifter till andra yrkesgrupper. Undantagen gäller bland annat receptförskrivning och psykiatrisk tvångsvård. Sundhetsstyrelsen (Socialstyrelsen) har i detalj beskrivit möjligheterna för delegering och det finns ingen anledning att ändra i nuvarande regler, menar Erik Kristensen.
– Den stora heta frågan just nu är dansk sjuksköterskeförenings krav att ge sjuksköterskor förskrivningsrätt.
På längre sikt vill de även att specialistsjuksköterskor ska kunna etablera självständiga mottagningar för bland annat patienter med kroniska sjukdomar. Det vänder vi oss emot. Denna patientgrupp som ofta lider av flera olika slags åkommor och står på ett flertal olika mediciner, behöver ha en läkare med medicinsk kompetens som kan ta det fulla patientansvaret. Det kan inte ligga hos en sjuksköterska.
– Risken är att denna komplexa patientgrupp får en sämre behandling än andra patienter, säger Erik Kristensen.
I samhällsdebatten, menar han, har Sjuksköterskeföreningen haft ett försprång eftersom föreningens ledande fackliga representanter även sitter med i folketinget. Det innebär att debatten om task-shifting snarare har blivit en politisk fråga, än en fråga om kvalitet och patientsäkerhet.
Den danska regeringen och arbetsmarknadens parter enades i augusti 2008 om en ”task-force”, det vill säga en gemensam strategi för hur sjukvårdspersonalens kompetenser ska användas på bäst och mest ändamålsenliga sätt.
Debatten handlar inte bara om läkare och sjuksköterskor, utan om hur även andra yrkeskategorier som exempelvis läkarsekreterare och serviceassistenter kan använda sin kompetens på ett mer effektivt sätt. I dag assisterar till exempel sjuksköterskor vid operationer, en uppgift som mycket väl kan föras över till operationstekniker, menar Erik Kristensen.
– Vi kan också se en uppgiftsglidning åt motsatt håll. Den ökande byråkratiseringen har medfört att danska läkare tvingas ägna alltför mycket tid åt administrativa uppgifter på grund av dåliga IT-system och dåliga metoder för exempelvis diktering. Mycket av de arbetsuppgifter som utförs av läkare kan föras tillbaka till läkarsekreterare.
Danska överläkarföreningen vill gärna betona att de stödjer utvecklingen av ”task-shifting”. Men understryker Erik Kristensen:
– Vi vill att sjuksköterskor ska få möjligheter att skapa bättre karriärmöjligheter och att arbetsuppgifterna är kliniskt relevanta. Men det vi ser idag är snarare motsatsen, att karriärutveckling för sjuksköterskor snarare handlar om att lämna det patientnära arbetet.
