• 04 juli 2016
• 0
• AV: Malin Gavelin

Det borde pratas mindre om proteiner och kolhydrater och mer om själva upplevelsen av de offentliga måltiderna – om de ska ha en chans att nå magen. Det konstaterade bland andra Sjukhusläkarnas Bengt von Zur-Mühlen i en debatt om kraven på offentlig mat.

Varje dag serveras omkring tre miljoner offentliga måltider på Sveriges sjukhus, skolor och äldreboenden. I upphandlingsprocesserna ställs ofta höga krav på näringsvärde och tillagningsprocesser, men några krav på själva måltidsupplevelserna i form av smak, miljön runt omkring, möjligheterna till samtal och trevligt sammanhang finns inte med speciellt ofta i diskussionen i Sverige. Detta trots att många andra länder, bland annat Frankrike och Brasilien, ser det mer holistiska synsättet på en måltid som något självklart.

– Vi har bra mat, god mat, säker mat. Men den gör ingen nytta förrän den är i magen. Det behövs mer kompetensutveckling för de som serverar maten. Undersökningar har visat att man förbättrade näringsintaget hos dementa med så mycket som 25 procent genom att öka kunskapen hos personalen, säger Marianne Pettersson (S) som sitter i riksdagens miljö- och jordbruksutskott och som var en av dem som deltog i Fazers seminarium om krav på offentlig mat i Almedalen.

– Frågan om den offentliga maten behandlas inte holistiskt. Vi har krav på att den ska vara ekologisk, lagat från grunden med mera, men det finns så mycket mer som är viktigt. Vi har väldigt låga krav på själva måltidsupplevelsen – hur presenteras maten, hur serveras den, hur ser de miljöerna ut? säger Joakim Nilsson, vd för Fazer Food services.

Sjukhusläkarnas Bengt von Zur-Mühlen vill att måltiden ska ses som en naturlig del av vården och behandlas därefter, berättar han.

– Den borde ha tillsyn precis som vi har tillsyn över läkemedel och den övriga delen av vården.

En viktig del är att identifiera de patienter för vilka maten har absolut störst betydelse, menar Bengt von Zur-Mühlen.

– De som under en längre sjukhusvistelse utvecklar undernäring. Sedan finns det en bulk med patienter där maten blir en del av upplevelsen av själva sjukhusvistelsen. Sjukhusen har överlag en stor betydelse för det hälsofrämjande arbetet i samhället.

Att måltidsmiljön behöver mer fokus visar inte minst det faktum att många nya sjukhus i dag byggs med enkelrum där patienterna kommer att sitta ensamma och äta, menar Bengt von Zur-Mühlen.

– Det har sina klara fördelar när det kommer till patientsäkerhet och smitta men för måltidsmiljön kommer det här att få negativa effekter. Det går i motsats till tankarna från exempelvis Brasilien som vi vill anamma om betydelsen av att äta i gott sällskap.

Bengt von Zur-Mühlen passade också på att slå ett slag för mellanmålet i debatten.

– En av de saker jag ser som viktig är att systemet kring måltiderna borde blir mer flexibelt. Om en portion upplevs som övermäktig äter man ännu mindre. Ett bredare sortiment av mat och möjlighet till valbarhet av portionsstorlekar hade gjort stor skillnad. För att uppnå näringsmålet över hela dygnet kan man i stället komplettera med mellanmål.