Krångligt språk gör provet svårare
Finns det språkliga hinder för att klara Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare med examen utanför EU/EES?
Ja, det menar Stina Hållsten, docent i svenska vid Södertörns högskola, som undersökt den språkliga komplexiteten i kunskapsprovet.
I en studie från 2023 redovisar hon sina resultat (se fotnot).
– Läkare med legitimation från tredjeland ska uppfylla samma legitimationskrav som läkare utbildade i Sverige. Men om du inte har svenska som förstaspråk finns det särskilda språkliga utmaningar. Resultat från min studie visar bland annat att flera uppgifter som många svarade fel på också var de som var språkligt komplexa.
Språkinlärning är en lång process. Om du bott i Sverige och har gått igenom en svensk gymnasie- och högskoleutbildning är du mer språkligt förberedd och har byggt upp en förförståelse som utländska läkare inte hunnit erövra.
– Andraspråkstalare som gör kunskapsprovet har i regel inte hunnit få en automatiserad språklig färdighet för att kunna sålla i texter. Och ju mer av berättande drag i texter desto svårare blir det för den som aldrig arbetat i vården i Sverige och därmed aldrig skrivit eller tagit del av en anamnes inom den svenska sjukvården.
I det svenska kunskapsprovet har det emellertid inte gjorts några specifika anpassningar för andraspråkstalare, trots att de allra flesta tentander har svenska som andraspråk. Det är olyckligt, menar Stina Hållsten.
Stina Hållsten, docent i svenska vid Södertörns högskola
– Vi vet att språklig komplexitet utmanar andraspråkstudenters läsförståelse. Studenter kan i regel visa sina ämneskunskaper bättre om testets uppgifter revideras språkligt med hänsyn till ordförråd, nominalgruppers komplexitet och förekomst av kulturella referenser.
Stina Hållsten menar att man bör bearbeta kunskapsprovet utifrån den etablerade kunskap som finns om avancerade andraspråkstalares språkliga utmaningar och svårigheter. I provkonstruktionen bör man förhålla sig till krav på validitet, inte bara när det gäller medicinska kunskaper utan även språkfärdighet.
– Det skapar inte ett kunskapsmässigt simplare prov, utan ger kvalificerade läkare möjlighet att visa sina kunskaper. Det har vi alla glädje av.
Stina Hållsten tar upp några exempel i kunskapsprovet där flera bisatser i en och samma mening försvårar läsningen för en andrespråkstalare:
”Sara, 4 1/2 år, kommer med sin mamma till barnavårdscentralen, därför att man vid 4-årskontrollen uppmärksammat att hon inte följer sin viktkurva, utan väger mindre än förväntat.”
Ett enklare språk, utan att för delen förlora det sakliga innehållet, vore att i stället skriva:
”Sara, 4 ½ år, har haft 4-årskontroll. Hon väger mindre än vad man kan förvänta sig. Därför kommer hon till barnavårdscentralen med sin mamma.”
Ett annat exempel på språklig komplexitet:
”När du sätter in morfin på en patient som tidigare aldrig fått opioider, vad av följande bör du mest ta hänsyn till inför din dosering?”
Ett enklare sätt att skriva är:
” Vad av följande bör du ta mest hänsyn till inför din dosering, när du sätter in morfin på en patient som aldrig fått opioider tidigare?”
Om provets uppgifter är alltför språkligt komplexa kan det bli kognitivt belastande och svårt att veta vilken röd tråd man ska följa i texten och avgöra vad som är det viktiga, menar Stina Hållsten.
– Det tar tid att fatta sådana beslut och då sänks läshastigheten och nervositeten höjs. Det finns ett samband mellan språklig komplexitet och andelen rätta respektive felaktiga svar. Ju större språklig komplexitet, desto lägre andel rätta svar.
Stina Hållsten menar också att Sverige bör lyfta frågan om hur man på ett bättre sätt kan hjälpa och stötta läkare med utländsk legitimation till en utbildnings- och integrationsnivå, i stället för att förklara för tentander som inte klarar provet att de är tillräckligt kompetenta, inte anstränger sig eller inte är motiverade.
– Vi bör ge bättre förutsättningar för att klara provet, i form av riktade/specialiserade kurser i svenska för just läkare. Det finns flera sådana verksamheter i Sverige, men mycket hänger på att den utländska läkaren ska ha turen att hitta dessa. Bland alla olika insatser och kurser och alla myndighetskontakter med mera, är det svårt att navigera och hitta rätt. Vet man dessutom inte att man säkert får stanna i Sverige är det inte konstigt att man kanske inte lyckas hitta den bästa vägen på egen hand.
Fotnot: Studien från 2023, publicerades i Nordand, Nordisk tidskrift för andrespråksforskning, heter Språkliga krav för den utländska läkaren. Vad krävs av läkare med examen utanför EU för att klara Socialstyrelsens kunskapsprov? https://doi.org/10.18261/nordand.18.3.3