Region Sörmland sänkte sina kostnader för inhyrd personal med cirka 44 procent mellan 2023 och första halvåret 2024. Tillsammans med regionerna Stockholm och Skåne, hamnar Sörmland därmed på topplistans tredjeplats.

• 24 februari 2025
• 0
• AV: Eva Nordin

Det finns ingen enkel trollformel för att lyckas med omställningen till hyroberoende. Men, om chefer och medarbetare får uppleva att det finns ett mål, att de får vara med på tåget, blir lyssnade på och att förslag till förändringar och förbättringar tas till vara, då kan stora saker ske, menar Birgitta Barkne, divisionschef för medicin i Region Sörmland.

– Men det är verkligen inte guld och gröna skogar. Även om vi systematiskt försöker arbeta med arbetsmiljön, är det tufft. Precis som många andra regioner har vi ett högt tryck på vårdplatser och akutmottagningar. Ovanpå det fanns ett besparingskrav på 180 miljoner under 2024, säger hon.

Divisionen minskade sina hyrkostnader med nära 18 miljoner mellan 2023 och 2024.

– Vi har använt pengarna för att anställa egen personal och den är ju inte lika kostsam som hyrpersonal, säger Birgitta Barkne.

I december 2024 låg kostnaden för inhyrd personal på 1,1 procent av den totala personalkostnaden, att jämföra med 2022 då andelen var 9 procent.

– Jag tycker att det har gått överraskande bra. Och trots att vi lever under hårda besparingskrav har vi ändå lyckats förbättra tillgängligheten under året när det gäller tid till första besök samt operation och åtgärd.

Region Sörmland har inte infört ett totalt hyrstopp, varken för läkare eller sjuksköterskor, men har aktivt arbetat för att minska andelen inhyrd personal. Inom division medicin började arbetet med att bli mer hyroberoende för över två år sedan. Då handlade det om sjuksköterskor.

– Vi blev ganska snabbt oberoende av hyrsjuksköterskor och har varit det sedan dess. Under sommartid använder vi dock hyrsjuksköterskor för att täcka upp för semestrar.

– I slutet av 2023 började vi även att jobba aktivt med att minska beroendet av läkare, och det har vi lyckats bra med. I vår division har vi just nu 2,5 tjänster hyrläkare. Det är specialister i palliativ medicin, gastroenterologi och lungmedicin, säger Birgitta Barkne.

En av divisionens verksamheter är medicinkliniken med cirka 450 medarbetare inom åtta olika medicinska sektioner samt tolv enheter.

– När regionen fattade beslut om att reducera antalet hyrsjuksköterskor drogs antalet vårdplatser ned med hälften på medicinklinikens njur- och strokeavdelning. Året därpå reducerades även antalet hyrläkare. Men tack vare ett tålmodigt arbete har kliniken nu lyckats rekrytera fast personal så att vårdplatserna på njuravdelningen kunnat öppnas. På tur står nu strokeavdelningen, säger Linda Ärlehag, läkarchef på medicinkliniken på Mälarsjukhuset.

Hur lyckas man minska hyrberoende och förbättra samarbeten och arbetsvillkor så att medarbetare vill stanna?

– Det finns inga enkla svar. Men en av flera framgångsfaktorer har varit en förändrad schemaläggning där sektionernas medarbetare har fått ökat inflytande. Vi har jobbat intensivt för att strukturera om schemat för en ökad flexibilitet och delaktighet. Förr fanns schemaläggare som ansvarade för att få ihop alla delar. I dag utgår kliniken från ett grundschema och alla har ett ansvar för att bemanna vissa vårdavdelningar.  Därefter läggs ett blockschema där varje sektion internt gör ett schema och bestämmer hur och av vem bemanningen ska täcka, säger Linda Ärlehag.

Inför omstruktureringen av schemaläggningen uppstod öppna diskussioner där medarbetare fick vara med och tycka till om de nya rutinerna.

– Det handlar om att skapa förståelse för varför vi gör som vi gör och att individen känner att den är en del av en större helhet. Vi har lyckats skapa bra samarbeten mellan kliniker och våra akutsjukhus och det har varit och är avgörande. Sen tror jag att också mycket handlar om ledarskap och mjuka värden, som att medarbetare känner sig uppskattade och sedda på sin arbetsplats, säger Linda Ärlehag.

Therese Lundin är verksamhetschef och menar att medicinklinikens mål att minska hyrberoendet inte primärt har handlat om att reducera kostnader, utan om att stärka kontinuiteten, teamarbetet och möjligheterna till kompetensutveckling.

– Det här är inte enkelt. Vi har det tufft inom flera områden med en ansträngd arbetsmiljö, men vi försöker hitta vägar för att skapa en bättre och stabilare arbetsplats för att få medarbetare att trivas och vilja stanna. Någonstans måste man våga fatta beslut och börja arbetet för framtiden.

Sjukskrivningarna har inte ökat, och vi ser hittills ingen direkt negativ effektTherese Lundin, verksamhetschef

Det har tagit cirka två år att uppnå en god sjuksköterskebemanning, även om det har varit tufft, menar Therese Lundin. Tidigare tvingades både medicinklinikens njur- och strokeavdelning att stänga hälften av vårdplatserna på grund av att det saknades sjuksköterskor.

– Tack vare en lyckad rekrytering har njuravdelningen lyckats öppnat samtliga vårdplatser igen. Snart kommer även strokeavdelningen att kunna öppna igen. Vi har även dubblerat antal platser med vård i hemmet med specialiserad sjukvård i hemmet, SSIH. En god arbetsmiljö, fokus på kvalitet, delaktighet i förbättringar och närvarande ledarskap hos enhetschefer har bidragit till lyckad rekrytering och sjuksköterskor som stannat kvar.

För ett år sedan startade arbetet med att bli mer oberoende av hyrläkare. Kostnaden för hyrläkare på kliniken var 11,8 miljoner 2023. Ett år senare landade notan på knappt 4,8 miljoner, en minskning med 60 procent.

– Omvandlat till årsarbetare hade vi 2023 fyra till sex inhyrda läkare per månad. Förra året handlade det om en till två hyrläkare per månad, förutom några fler under sommaren, säger Therese Lundin.

För både sjuksköterskor och läkare minskade hyrkostnaderna på medicinkliniken med 9,9 miljoner eller 63 procent under 2024.
– Sjukskrivningarna har inte ökat, och vi ser hittills ingen direkt negativ effekt, säger Therese Lundin.

Till viss del har kliniken lyckats rekrytera hyrläkare och erbjudit dem fasta tjänster. Det påverkar arbetsmiljön jättemycket, menar Linda Ärlehag.
– För vissa hyrläkare har fördelarna övervägt. Att vara delaktig i ett team, få möjlighet att utveckla verksamheten och ta del av utbildningar har varit viktiga skäl.

I Region Skåne råder totalt hyrstopp för läkare sedan 15 januari i år. Region Sörmland har valt en annan väg. Verksamhetschefen Therese Lundin menar att det ibland uppstår kritiska lägen då hyrläkare behövs.

– Under pandemin behövde vi all hjälp vi kunde få och vi hade hyrläkare även i slutenvården, vilka vi nu primärt har fasat ut. För närvarande har vi en hyrläkare inom gastroenterologi och en liten del inom vår palliativa sektion. Det är en strategisk satsning så att våra nya ST-läkare ska få möjlighet till en bra introduktion och handledning av våra seniora kollegor. Det är också en förutsättning för att de seniora läkarna ska hinna med sina uppdrag.

Det handlar om ett enträget och målmedvetet arbete och att bestämma sig för riktningenBorgitta Barkne, divisionschef

Medicinkliniken har även startat klinisk utbildningsavdelning (KUA) där sjuksköterskestudenter och från 2026 även läkarstudenter huvudsakligen planerar och bedriver vård på en avdelning med handledning av seniora kollegor.

– Medicinkliniken har också, med anledning av vi är en stor läkargrupp, jobbat för att få ett mer närvarande ledarskap för läkargruppen. Som första klinik i regionen testar vi att införa biträdande läkarchefer. Tillsammans kämpar vi för moderna arbetsvillkor och ett gott klimat med hög kompetens, vilket även ger en god kvalitet i vården, säger Linda Ärlehag.

I Region Sörmland finns fyra sjukhus, varav tre är akutsjukhus: Mälarsjukhuset, Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset. Regionsjukhuset Karsudden har inriktning mot rättspsykiatri.

– En av flera framgångsfaktorer har varit samarbetet i divisionen och mellan akutsjukhusen. Alla har hjälpts åt över klinikgränserna och det har funnits en stark vilja och övertygelse om att göra detta. Vi tog ett enhälligt beslut i divisionen om att bli hyroberoende och alla verksamhetschefer ställde sig bakom beslutet. Som jag ser det har vi ett gemensamt ansvar för hur vi hanterar skattepengar på bästa sätt.

Det handlar om ett enträget och målmedvetet arbete och att bestämma sig för riktningen, menar Birgitta Barkne.

– Både chefer och medarbetare vill helst ha fasta kollegor på plats för att kunna skapa kontinuitet och jobba med förändringsledning och verksamhetsutveckling. Hur duktiga hyrläkare vi än har, är det svårare att utveckla teamarbete, kontinuitet och en god arbetsmiljö.

Utmaningen framgent är även bristen på vissa specialister som akutläkare, geriatriker, neurologer. En annan utmaning är att på sikt behålla ST-läkare.

– Vi behöver även fortsättningsvis arbeta med arbetsmiljön, förbättrade villkor och förutsättningar. Men när det gäller vissa bristspecialiteter delar vi problematiken med många andra regioner. Här finns en hel del att göra på nationell nivå.

Fotnot: I december 2022 nyttjade division medicin 12 488 hyrtimmar att jämföra med 614 hyrtimmar i december 2024, en minskning med 95 procent.
Mellan december 2022 och december 2024 ökade antalet anställda läkare med 4,5 procent. Under samma period ökade antalet sjuksköterskor med 10, 5 procent.