Kontorslandskap – en högriskmiljö
Arkitekten och KTH-forskaren Christina Bodin Danielsson disputerade den 20 september med en avhandling om kontorsmiljöns betydelse för trivsel på arbetsplatsen. Avhandlingen bygger på tidigare, internationellt publicerade, studier som visar att det finns stora skillnader i hur medarbetare trivs i olika typer av kontor, oavsett ålder, kön, befattning eller bransch.
Bäst trivs de som har eget rum eller arbetar i flexkontor. De som arbetar i mellanstora och stora kontorslandskap är framförallt missnöjda med störande ljud och brist på avskildhet. Resultaten visar att det finns en signifikant högre risk för dålig hälsa hos anställda i kontorslandskap, jämfört med de övriga kontorstyperna.
Avhandlingen visar också att ju högre estetisk kvalité medarbetarna upplever, desto mer positiva är de till arbetsgemenskap, det egna företaget och till kontorets funktionalitet.
Slutsatsen är att man vid utformningen av arbetsplatser bör lägga större vikt vid både design och kontorstyp. I dag underskattas ofta den estetiska dimensionen vid planering av om- och nybyggnationer.
Bengt von Zur-Mühlen i Sjukhusläkarföreningens styrelse och Läkarförbundets arbetslivsgrupp menar att Christina Bodin Danielssons avhandling ger stöd åt förbundets krav att alla läkare ska ha en egen expedition:
– Läkare har inte bara ansvar för sjukvårdsverksamheten, vi måste också utveckla den. Då måste vi också ha en arbetsmiljö som gör det möjligt för oss att utföra vårt arbete på ett bra sätt. Kontorslandskap är sällan lämpade för vetenskapligt eller långsiktigt utvecklingsarbete, säger han.
En annan sak vad gäller sjukvård i kontorslandskap gäller sekretessen. Det går inte att garantera sekretessen i ett kontorslandskap. Avsiktlig eller oavsiktlig övehörning kan aldrig uteslutas.
Så bara sekretessproblemet gör att läkare ska ha egna rum och utestängas från flerpersonersrum inklusive kontorslandskap oavsett storlek.