Nyhet

Konsekvenserna av EG-domstolens domslut har inte accepterats

Där förtydligades också rättsläget i och med att domstolen fann att jour skall betraktas som arbetstid även om arbetstagaren har tillgång till en säng och kan sova under jourtiden.

Det avgörande är enligt domstolen om arbetstagaren befinner sig på en av arbetsgivaren anvisad plats och står till arbetsgivarens förfogande. Domen innebär vidare att kompensationsledighet vid avvikelse från direktivets viloregler skall läggas ut omedelbart efter det aktuella arbetspasset.

De flesta av EU:s medlemsstater har efter domarna ansett att de innebär allvarliga problem för ländernas sjukvårdssystem. Därför fick EU-kommissionen i uppgift att behandla också denna fråga i samband med översynen av direktivets utformning när det gäller opt-out-regeln.

Den 11 maj 2005 antog Europaparlamentet en resolution om arbetstidsdirektivet. När det gäller frågan om opt-out-regeln tillbakavisades Kommissionens dåvarande förslag och Europaparlamentet krävde i resolutionen en utfasning av opt-out-regeln inom tre år från direktivets ikraftträdande.

Kommissionen tog till sig Europaparlamentets synpunkter och lade den 31 maj 2005 fram ett ändrat förslag till direktiv.
Förslaget tillmötesgick helt eller delvis ett antal av de förslag som Europaparlamentet lagt i sin resolution. När det gäller fyra nyckelfrågor i förhandlingarna föreslog Kommissionen att:

• När det gäller begreppet arbetstid införs en definition av inaktiv jourtid (vilken enligt förslaget får fastställas med hjälp av schablonberäkning), som inte skall betraktas som arbetstid om inte annat följer av kollektivavtal eller lag, samt att inaktiv jourtid inte skall få betraktas som vilotid vid beräkning av vilotid enligt art 3 och 5.

• När det gäller frågan om kompensationsledighet införs en regel om att kompensationsledighet skall läggas ut inom en ”rimlig tid” efter avslutat arbetspass vilken skall fastställas i kollektivavtal eller nationell lagstiftning.

• När det gäller frågan om möjligheten till s.k. opt-out föreslår Kommissionen en begränsning enligt vilken en medlemsstat enligt huvudregeln får använda sig av opt-out (med stöd av kollektivavtal eller lag) endast under en period om tre år efter det datum då direktivet skall vara genomfört.

En medlemsstat som använder sig av opt-out vid genomförandetidpunkten får dock, av skäl som hänger samman med sed på dess arbetsmarknad, begära att denna möjlighet skall förlängas utöver denna period varvid kommissionen skall avgöra hur en sådan begäran skall behandlas, och vederbörligen motivera sitt beslut.

Under övergångsperioden skall vid tillämpning av opt-out gälla ett antal skyddsregler som syftar till att säkerställa skyddet för den enskilde arbetstagaren.

Förslagen har nu debatterats under sju ministerrådsmöten utan att de europeiska politikerna kunnat enas.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra /

Prenumerera