Nyhet

Konkurrerande förskrivarstöd kan skapa kontrollkaos

Ett bra elektroniskt förskrivarstöd för läkemedel har länge stått högt på läkarnas önskelista. Sedan 2002 har landstingen samarbetat i ett nationellt nätverk som senare ombildades till SIL, Svensk Informationsdatabas för Läkemedel.

Systemet gör det möjligt att få beslutsstöd i form av varningar för exempelvis feldosering, biverkningar och kontraindikationer direkt vid förskrivningen.

Merparten av landstingen ansluter sig till SIL i år och i slutet av 2011 beräknas alla landsting vara med. Så långt ser det ut som att ett mångårigt problem håller på att lösas. Tyvärr är det inte så enkelt. Journalsystemen är olika bra på att integrera funktionerna i SIL. Det innebär att vissa landsting snabbt och enkelt kan få in beslutsstöden i läkemedelsmodulerna medan andra bara kan använda vissa delar. Bollen hamnar alltså hos varje landsting.

Apoteket har tagit fram ett parallellt system


Under SILs långa processtid har Apoteket under kritiserade former snabbt skapat ett parallellt system. På drygt ett år och till en kostnad av 249 miljoner kronor ur Apoteket ABs kassa har ett amerikanskt system köpts in, anpassats för svenska förhållanden och genomgått pilottestning. Systemet, som kallas EES (elektroniskt expeditionsstöd), förvaltas av Apotekens Service AB och är i dag i full drift. Sista veckan i maj anslöt sig de första apoteken, omkring 20 stycken, alla tillhörande Apoteket AB.

Det senare är knappast någon slump. Den tidigare skarpa kritiken mot EES handlade huvudsakligen om att Apoteket AB genom att köpa in systemet försökt skaffa sig en konkurrensfördel inför avregleringen. EES har nu blivit en gratistjänst hos Apotekens Service, vilket dämpat kritiken.
I dag verkar anslutning till EES vara en del av Apoteket ABs profilering. Även om det är långt ifrån säkert att högre patientsäkerhet ger nöjdare kunder än rabatt på tandborstar. Särskilt inte om kön till receptdisken växer när alla varningar ska redas ut, som en initierad men anonym apoteksbloggare skriver.

Vitalis-seminariet om läkemedel bjöd på lätt absurda ögonblick, som när Mikael Öberg från SIL fick frågan om hur samordningen med apotekens system gått till:

– Jag hade knappt hört talas om EES för ett halvår sedan, svarade han.

Miljontals varningar


Bodil Lidström från EES berättade om det pilotprojekt där 19 apotek testat systemet. De 10-15 miljoner e-recept som expedierades resulterade i inte mindre än 5,9 miljoner varningar i systemet. De tre vanligaste var dubbelmedicinering (50%), läkemedelsinteraktioner (20-25%) och hög dos. På frågan om hur apoteken hanterar alla varningar blev svaret:

– Om vi inte kan klara ut det med apotekskunden försöker vi kontakta läkaren.
EES kan alltså generera massor av telefonsamtal till läkare som inte har tillgång till något varningssystem, från apotekare som har EES.

Att system som SIL och EES larmar för mycket är en risk som SIL är väl medveten om, säger Mikael Öberg när Sjukhusläkaren kontaktar honom efter Vitalis.

– Risken finns att de genererar så många varningar att processen antingen stannar av eller att allt ignoreras. Vi har tankar om att utveckla mallar för SIL som sorterar mellan relevanta och icke relevanta varningar. De kan anpassas för viss verksamhet, exempelvis onkologi, eller utvecklas för varje landsting, säger han.

Enligt Mikael Öberg (bilden) är kvalitetssäkringen av läkemedelsinformationen i SIL en av de största styrkorna i systemet. I kontrollen av källorna – det nationella produktregistret för läkemedel, FASS, delar av Apotekets artikelregister mm – har 11 000 avvikelser, från stavfel till allvarliga avvikelser, noterats och rättats innan informationen tagits in i SIL. Om jämförbarheten med ESS säger han:
– Jag ser ESS och SIL som komplement till varandra. På vissa områden har apotekens system fler funktioner, till exempel dosvarningar när det gäller barn. Det är en av de saker vi hoppas kunna lägga till i SIL de närmaste åren.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-05

Tema: Övertider / Tema: Vem satsar på intermediärvårdsplatser? / Vårdcentraler kan tvingas betala tillbaka miljonbelopp / Sverige och Storbritannien har gjort omvända resor / Så ska den digitala läkarassistenten Alma hjälpa läkare / Porträttet: Camilla Starck

Prenumerera