• 10 september 2014
• 2
• AV: Sara Gunnarsdotter

Vem ska sköta framtidens radiologi? Det var rubriken på ett seminarium under Röntgenveckan i Karlstad, där kompetensglidning diskuterades. Peter Aspelin, professor i radiologi vid Karolinska institutet, inledde med att påpeka att användandet av bilder inom sjukvården växer men också med att ställa frågan vem som har rätt kompetens att tolka bilderna.

– Att förstå innehållet i röntgenbilder det är radiologins verkliga framtidsbransch jämfört med att bara vara diagnostiker.

Den som är bäst överlever

Peter Aspelin sa att revir och specialiteter är på väg ut:

– Vem som helst kommer i framtiden att få syssla med det som en del av oss radiologer gör idag, om de blir bättre än vad vi blir. Det finns bara ett sätt att överleva och det är att vara bäst.

Kenneth Lindahl, kirurg i Västerås och ledamot av Sjukhusläkarnas styrelse, deltog i radiologernas seminarium med lite mer övergripande aspekter på kompetensglidning inom sjukvården. Han menade att de problem man eventuellt löser med kompetensglidning via task shifting,riskerar att skapa nya problem. Till exempel en fragmentering av läkarrollen.

– Man går inte rond, man skriver inte in, inte ut. Ansvarsfördelningen blir oklar. Vem får ansvaret om det går snett?

Behöver träna på ”enkla” uppgifter

Task shifting kan enligt Kenneth Lindahl också leda till undanträngningseffekter vad gäller utbildning av läkarstudenter, AT- och ST-läkare, om det aldrig finns möjlighet för dem att träna på de »enkla« uppgifterna.

Kenneth Lindahl menade att det kan finnas fördelar med taskshifting, som förenklade vårdprocesser, kortsiktiga ekonomiska vinster och nya karriärvägar för sjuksköterskor och andra yrkeskategorier inom sjukvården. Men han tog ett exempel där en sjuksköterska utbildats i att skära bort maligna melanom. Resonemanget har då varit att man har kunnat skapa utrymme för sjuksköterskan att utveckla sin kompetens, genom att läkarna själva till exempel hämtar in patienterna från väntrummet och städar efter sig.

– Då får man en omvänd taskshifting, sa Kenneth Lindahl.

”Gör fel saker”

Han vill i stället se att rätt person gör rätt uppgifter i sjukvården.

– Vi har tillräckligt med utbildade doktorer, men vi gör fel saker. Vi sitter vid våra datorer och skriver i våra kvalitetsregister, sådant som andra som inte behöver ha den medicinska kompetensen skulle kunna göra lika bra.

Katrine Åhlström Riklund, professor i radiologi i Umeå, menade att vi måste lära oss leva i denna vår föränderliga värld.

– Vi har inte samma arbetsuppgifter idag som vi hade för 20–30 år sedan. Vi lever i kompetensglidning. Att kunna skifta arbetsuppgifter, det är också en kompetens.

Noggrannhet och struktur

Kenneth Lindahl poängterade att den största faran med kompetensglidning är att en person med ytliga kunskaper eller kunskaper om ett väldigt litet område riskerar att missa viktiga fynd.

– Det finns saker som jag inte ens vet, att jag inte vet.

Han säger att det förstås gäller alla, även läkare.

– Men jag vet ändå lite mer än den som läst farmakologi i en vecka, då fattar jag också att det här vet jag inte, det måste jag ta reda på.

Katrine Åhlström Riklund och Kenneth Lindahl var överens om att kompetensglidning eller task shifting inom sjukvården måste ske med noggrannhet och struktur i dialog med dem som är involverade.

– Nu sker det här lite vilt när någon verksamhetschef ser ett problem och vill lösa det.

Sköterskorna hoppar gärna på och gör kanske uppgiften på ett väldigt bra sätt, sa Kenneth Lindahl.
Men han menade också att det som är bra för en patienten idag, inte nödvändigtvis är bra för alla potentiella patienter i framtiden.

– Om utbildningen av nya läkare stannar av så är det arbetssättet inte hållbart över tid.