FOLKHÄLSODALEN

Kompetensförsörjningen viktig fråga för life science-strategin

Hur ska kompetensförsörjningen inom life science-strategin säkras? Det var en av de frågor som diskuterades under Folkhälsodalen den 6 december.

För två år sedan beslutade regeringen om den första svenska life science-strategin där målet är att vi ska vara en ledande life science-nation. I strategin finns åtta prioriterade områden och ett av dem är ”kompetensförsörjning, talangattraktion och livslångt lärande”. Men hur ska kompetensförsörjningen inom life science-sektorn säkras?

Anders Blanck, vd för LIF – som organiserar de forskande läkemedelsföretagen, menade att den frågan löper genom alla de andra prioriterade områdena och därför behöver belysas särskilt.

– Inom vissa specifika områden som kanske inte är så kända för allmänheten ser vi en skriande brist, till exempel på forskningssjuksköterskor. I det bredare perspektivet har vi nu en diskussion som vi inte haft tidigare där vi pratar i mer breda termer om att vi kommer att ha en utmaning när det gäller kompetensförsörjningen, sa han.

Jenni Nordborg, som sedan i maj är utsedd till nationell life science-samordnare, delade den bilden. Men hon pekade också på den stora strukturomvandling som sker i samhället överhuvudtaget och vikten av att kunna locka personer med rätt kompetens att arbeta med dataanalys i Sverige. Skälet till kompetensbristen, menade hon, är att det handlar om helt nya utmaningar och att konkurrensen är global.

– Därför behöver akademin i Sverige skapa förutsättningar för att den utbildning och vidareutbildning som behövs finns. Och industrin behöver vara mer tydlig med hur man ser på utvecklingen, både vilka behov man har och vilka möjligheter man kan erbjuda.

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, poängterade att forskningen delvis har fått stryka på foten för den vanliga sjukvårdsproduktionen med personalbrist, vårdplatsbrist och vårdköer.

– Vi behöver bemanna upp till överbemanning för att vården ska kunna hantera forskningsbitarna, inte bara på universitetssjukhusen utan i bredare delar av vården.

Hon lyfte också behovet av forskningstjänster, bland annat forskningsöverläkare och tidigare nämnda forskningssjuksköterskor, och behovet av mer basanslag för att möjliggöra mer arbete med forskningsfrågorna i vardagen.

– Sen måste huvudmännen lyfta att forskningen är ett lika viktigt ben som sjukvårdsproduktionen och utbildningen, sa hon.

Med i panelen var också Mattias Millbro, ordförande i Neuro Ung med MS, som på lång sikt tycker att trenden varit positivt och att patienter nu i högre utsträckning får vara delaktiga. Däremot pekade han på svårigheterna att delta fullt ut.

– Förutsättningarna för patienter att möta den efterfrågan som finns är väldigt begränsad i nuläget. Jag tror att man behöver göra en översyn för att kunna koppla ihop de här två världarna på ett bra och konstruktivt sätt.

Men hur ska kompetensbristen då lösas? Samtalsledaren Göran Hägglund drog en parallell till då verkstadsindustrin saknade kompetens och ”gick på charmoffensiven” för att locka fler unga och undrade om det skulle kunna vara en väg framåt även för läkemedelsindustrin. En viktig fråga, menade Anders Blanck.

– Jag tror att vi måste vara ärliga och säga att vi är en okänd sektor, pratar man om life science idag så är det bara de som jobbar inom sektorn som vet vad det är. Vi har ju inte ens ett svenskt ord för det.

Han menade att forskningsintresserade unga tidigare satsat på ”andra branscher som har varit ballare och lite tydligare i konturerna”. Men att pandemin har fört med sig en förändrad situation, där ett större intresse för forskning, kliniska prövningar och vacciner väckts.

– Det finns en möjlighet i det här nya intresset där man kan visa att det här är viktigt på riktigt.

Både Jenni Nordborg och Karin Båtelson tog även upp vikten av det livslånga lärandet.

– I dag är fortbildningen helt oreglerad, det måste man se över, sa Karin Båtelson och fortsatte:

– Vi inom Sjukhusläkarna jobbar mycket för att alla, oavsett vilken specialitet man har, ska få mer utbildning inom farmakologi. Det märker vi också från life science-sektorn – att de ofta efterfrågar farmakologikunskap bland erfarna forskare och det måste finnas där, Men det är också viktigt att det finns på vägen dit så att man kan bli en samarbetspartner till till exempel läkemedelsindustrin, sa hon och tillade att den beröringsskräck som tidigare funnits mot just läkemedelsindustrin måste bort.

Under Folkhälsodalen diskuterades en rad andra frågor. Bland annat hur patientens inflytande över sin egen vård och behandling ska se ut, hur man ska lyckas med att implementera transfusionsstrategin, hur man går från ”ord i life science-strategin till handling i regionerna” samt frågan om införandet av lungcancerscreening.

Du kan se samtliga seminarier under Folkhälsodalen här.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2021-06

Tema: Cancer/väntetider/standardiserade vårdförlopp / Julquiz / Dansk sjukvård / Förenade anställningar / Patientinflytande / Helgläsning

Prenumerera