Nyhet

Kod i Heroma avslöjade utebliven jourersättning

När Bengt Gustavssons såg kvoten 1/330 i lönebeskedet tänkte han att något måste ha blivit fel. Efter lite detektiv­arbete förstod han istället att det var helt rätt och kunde kvittera ut mer än 50 000 kronor retroaktivt.

Bengt Gustafsson är transplantations­kirurg på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Där har han jobbat sedan slutet på 1990-talet. År ut och år in har han prydligt noterat all sin arbetade tid.

– Vi har använt Excel vilket gett oss en tydlig översikt varje månad.

Vad Bengt Gustafsson inte haft koll på, och uppenbarligen inte lönekontoret heller, var regeln i det centrala avtalet som anger att den som har mer än 50 timmars jour eller 150 timmar beredskap per månad har rätt till extra ersättning om1/330 av månadslönen för de överskjutande timmarna (se även artikel nedan).

Sedan några år tillbaka sker uträkningarna i löneverktyget Heroma som är programmerat utifrån de anställdas olika avtal. När Bengt Gustafsson sammanlagda timmar för beredskap en månad övergick 150 så rasslade det till och ytterligare en post bilades i lönebeskedet: 1/330 av månadslönen. När Bengt Gustafsson läst det centrala avtalet gick han tillbaka till sina gamla jour- och beredskapslistor och räknade timmar. Han kunde se att det genom åren hänt någon månad då och då att han varit i beredskap mer än 150 timmar. Men han hade alltså aldrig fått några 330-delar extra tidigare.

– Detta är det enda positiva som Heroma fört med sig, i övrigt är det ett trögt och oöverskådligt system som tar tid från viktigare uppgifter.

För att få någon ordning på de missade utbetalningarna vände sig Bengt Gustafsson till Läkarförbundet. Han ville bland annat veta om det fanns preskriptionstid men också om denna okunskap var unik för Sahlgrenska, eller om fler borde upplysas om 1/330-regeln. Efter en månad fick han svar att detta skulle skötas av den lokala läkarföreningen.

– Men ombudsmannen på GLF kände inte till regeln och verkade inte särskilt intresserad av att ta reda på hur det låg till på övriga kliniker.

Bengt Gustafsson kommunicerade vidare med Läkarförbundet utan att få gehör för frågan.

– Förhandlingschefen menade att »lokalföreningarna är högst medvetna om ersättningsreglerna och är uppmärksamma på att de efterlevs«.

Detta förvånade Bengt Gustafsson eftersom han inte uppfattat att det gällde i Göteborgs läkarförening. Han är också besviken över att förbundet inte tycktes vilja hjälpa till att sprida kunskap om saken.

– Jag vill ju att mina kollegor i resten av Sverige ska få rätt ersättning de också.

Under tiden hade han själv kontaktat sin verksamhetschef och HR-avdelningen. De förstod problemet och man gick med på att betala ut retroaktiv ersättning från 2004 för Bengt Gustafsson och hans kolleger på Transplantationscentrum.

– För mig personligen hade det hänt mellan noll och tre gånger per år. Det var inga stora summor varje gång, men på tio år så blev det över 50 000 kronor. Det kan man ha roligare för än att »ge bort« till arbetsgivaren!

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra /

Prenumerera