Strategi för hållbar sjukvård i England, kundanpassade operationsset i Västra Götalandsregionen och vikten av åtgärdsplaner vid värmeböljor. På ett seminarium med rubriken ”Hållbar sjukvård” lyftes en rad positiva exempel på hur hälso- och sjukvården bidrar i arbetet för ett hållbart klimat, samtidigt som flera utmaningar inom området ventilerades.

• 26 mars 2019
• 0
• AV: Adam Öhman

– Jag ser gärna att vi som miljöenhet kan stötta upp som en resurs i en tidig fas för att integrera miljöfrågan i hälso- och sjukvården. Miljöfrågan ska inte bara läggas till på slutet, säger Anna Teghammar, miljöstrateg i Västra Götalandsregionen.

På tisdagen anordnade Läkartidningen ett seminarium om hållbar sjukvård i centrala Stockholm. Seminariet var ett resultat av Sjukhusläkarnas Klimatgrupps arbete.

Företrädare för olika aktörer, däribland sjukhus, vårdcentraler och universitet, lyssnade på föreläsningar och diskuterade frågor om vår gemensamma ödesfråga: klimatet.

Professor emeritus Björn Fagerberg, Sahlgrenska universitetssjukhuset, och ledamot i Sjukhusläkarnas Klimatgrupp, redogjorde för strategin för hållbar sjukvård i England, ett omfattande initiativ inom ramen för National Health Service, NHS, den statliga organisation som ansvarar för den offentliga sjukvården i Storbritannien.

Ett konkret mål för arbetet var att reducera koldioxidutsläppen inom hälso- och sjukvården med tio procent mellan 2007 och 2015. Och det finns anledning att vara nöjd, enligt Björn Fagerberg – på tio år minskade koldioxidutsläppen med 18,5 procent. Samtidigt ökade den kliniska aktiviteten med 27 procent. På tio år gjordes också besparingar på 1,8 miljarder pund.

– En viktig aspekt genom hela projektet var information och opinionsbildning. Att främja engagemanget är helt avgörande, säger han.

Det finns gott om goda exempel inom hälso- och sjukvården även i Sverige, fastän det handlar om projekt i mindre omfattning.

Anna Teghammar, miljöstrateg på miljöavdelningen i Västra Götalandsregionen, berättade på seminariet om hur de arbetar i klimatfrågor, och belyste flera exempel på fruktbart arbete inom en rad områden: energi, transporter, livsmedel och medicinska gaser.

Hon lyfte inte minst fram ett projekt om resurssmarta operationer. På tre sjukhus i regionen upptäckte man en påtaglig skillnad i användningen av förbrukningsmaterial vid total cementerad höftprotesoperation. En stor andel av materialen utgjordes av textilier, och det går att göra märkbara miljöförbättringar med hjälp av fossilfria alternativ.

Projektet resulterade i kundanpassade operationsset.

– De innehåller alla produkter som behövs till operationen, i stället för att allt material ska vara förpackat för sig. Det gjorde att mängden förpackningsmaterial kunde minska drastiskt, säger Anna Teghammar.

Hon betonar vikten av ett större fokus på arbetssätt och inköp för en mer resurseffektiv vård, samt mer kunskap och samverkan nationellt och mellan yrkeskategorier. Det sista återkom hon till flera gånger på tisdagen.

– Det finns en enorm potential inom detta område.

Sofia Hammarstrand, ST-läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, från Sjukhusläkarnas Klimatgrupp resonerade på seminariet kring hur sjukvården spelar en nyckelroll i anpassningen till klimatförändringarnas nya sjukdomspanorama. Hennes huvudbudskap är, inte minst, att ökad värme påverkar den globala hälsan via både direkta och indirekta effekter, som exempelvis sämre luftkvalitet. Handlingsplaner, som tar sikte på sårbara individer, minskar emellertid skadeverkningarna vid värmeböljor.

– Vården spelar en viktig roll i samhället, men personalen måste ha aktuell kunskap, säger hon.

I den paneldiskussionen som följde efter föreläsningarna ventilerades ett flertal frågor om hur hälso- och sjukvårdens klimatarbete kan effektiviseras, samt vilken roll läkarkåren kan spela i sammanhanget.

Flera av debattörerna var överens om att drivande läkare som regel medför förändringar inom sjukvården.

– Varför är vi läkare så oengagerade? Vi är ju en del av problemet. Vi måste ändra vårt beteende och föregå med gott exempel, säger Maria Wolodarski, onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset och med i Sjukhusläkarnas Klimatgrupp.

– Det är viktigt att man vågar ta steget och bredda sitt sätt att arbeta. Vi läkare kan inte mest om klimatfrågor, vi är inte utbildade inom detta, men vi kan bidra i allra högsta grad.

Åsa Sandgren Åkerman, tillförordnad sektionschef för Hälso- och sjukvård vid Sveriges kommuner och landsting, SKL, betonar att alla måste vara med och bidra.

– Vi på SKL har våra nätverk, men alla måste fundera på hur man kan hjälpa till. Vi måste jobba på alla nivåer.