Klimat, hälsa och hållbar arkitektur hos Sjukhusläkarna i Almedalen
Klimat och hälsa är temat för Sjukhusläkarnas seminarium under årets Almedalsvecka. Sofia Lindegren, som ska moderera, hoppas på att den tvärvetenskapliga panelen tillsammans ska kunna komma fram till lösningar på hur vi tillsammans ska kunna leva goda och hållbara liv – även i städerna.
Sofia Lindegren, ledamot i Läkarförbundets arbetsgrupp Klimat och Hälsa, kommer att moderera Sjukhusläkarnas seminarium ”Klimathot, hållbara städer och bättre hälsa – vad är möjligt?” under Almedalsveckan. Panelen kommer då att utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv diskutera klimat, hälsa och hållbar arkitektur för att gemensamt försöka ge svar på vad vi som individer kan göra för att rädda planeten. Och Sofia Lindegren hoppas att de olika ingångarna ska kunna smälta samman till ett antal lösningar.
– De som sitter med i panelen har väldigt olika bakgrund allihop, det är både politiker, läkare och miljöexperter. Och jag hoppas att vi ska komma fram till hur vi gemensamt ska kunna förbättra hälsan och klimatet, och hur vi ska få städer som vi trivs i, säger hon.
Hon menar att de valt att diskutera klimatfrågan utifrån just städer och hur människor ska kunna leva hållbart i dem med bakgrund av den urbanisering som sker över hela världen.
Sofia Lindegren beskriver sjukvårdens betydelse i klimatfrågan som stor och att den står för en större del av olika länders utsläpp än vad man kanske tänker sig. Men även sjukvårdspersonalen tror hon har en viktig roll att fylla.
– Människor tenderar att lyssna till sjukvårdspersonal och om folk inser att de kan bli sjuka av något, att man kan ta det till individnivå, så är det kanske lättare att göra en förändring än om man bara pratar om stigande havsnivåer och isbjörnar som svälter, säger hon.
Medvetenheten om klimatfrågans vikt syns på flera olika håll och Sofia Lindegren pekar bland annat på att det finns en större medvetenhet när man bygger ett nytt sjukhus.
– NKS är ett exempel på detta, de har höga miljökrav och har fått utmärkelser för att ha bra miljötänk vad gäller just återvinning och energiförbrukning.
Andra exempel på där man jobbat på ett lite annorlunda sätt är hjärtkliniken i Örebro där man enbart serverar vegetarisk mat och i Region Skåne där man genomfört projekt för att minska materialförbrukningen på en del kliniker.
– Men det finns också ett större medvetande bland läkare just vad gäller mat, köttkonsumtion och aktiv transport. Till exempel hur viktigt det kan vara att rekommendera patienten att ta cykeln eller gå till jobbet istället för att ta bilen.
Att förändringar inom sjukvården måste sättas mot en hel rad andra perspektiv, så som patientsäkerhet, tror hon kan medföra att utvecklingen går något trögare än inom andra verksamheter.
– Till exempel en sådan sak som materialanvändningen. Det hade varit väldigt enkelt att dra ner på allt, men man måste hela tiden tänka på smittorisken och vissa sprutor inte kan källsorteras utan måste behandlas på visst sätt. Det är många aspekter som man måste tänka på.
Deltagarna i seminariet är Bertil Forsberg, Epidemiolog och luftföroreningsexpert, Stefan Jutterdal, Ordförande för Fysioterapeuterna, Ivana Kildsgaard, Hållbarhetschef vid LINK arkitektur, Gustav Hemming, Miljö-, skärgårds- och regionplanelandstingsråd i Stockholms läns landsting, Mikael Karlsson, Miljöforskare vid Kungliga Tekniska högskolan och Sofia Rydgren Stale, Ledamot i Läkarförbundets styrelse samt i Läkarförbundets Klimat och Hälsa-grupp.
Lovvärt att man diskuterar detta. Jag hoppas att man på detta möte tar upp den allra viktigaste faktorn för att kunna komma till rätta med massutrotning och övriga miljöproblem : den enorma överbefolkningen av människor globalt. Det behövs en plan och åtgärder. Också i Sverige ökar befolkningen vilket borde stävjas, med tanke på vilken stor miljöpåverkan varje innevånare har. Eftersom denna fråga och hur den hanteras eller inte hanteras påverkar framtiden för alla, behöver den diskuteras logiskt och förutsättningslöst.