Enligt regionernas egen statistik jobbade över 1200 läkare mer än 200 timmars övertid förra året. Men det är bara toppen av ett isberg. Sjukhusläkarens kartläggning visar att verkligheten ser ännu dystrare ut.

• 01 november 2019
• 1
• AV: Anna Sofia Dahl och Adam Öhman

Runt om i landet vittnar Läkarförbundets lokalföreningar om övertid som inte kan registreras, flextid som brinner inne och arbetad tid som arbetsgivaren får gratis.

* För tre av fyra som svarat på Sjukhusläkarens enkät är övertidssituationen ett problem för medlemmarna.

* Dryga 60 procent uppger att medlemmarna inte kan registrera all arbetad övertid enligt arbetstidslagen.

* Sju av tio säger att de känner till icke registrerad arbetstid bland medlemmarna­­ och en av de svarande upp­skattar att det är vanligt att varje medlem ”ger minst fem timmar i veckan”.

– Det är enormt många som jobbar mer än 200 timmar, som inte syns i ATL-statistiken, och som inte får ut något i tid eller pengar. Vi borde ha ett system som gör att man enkelt kan se hur mycket folk faktiskt jobbar, säger Johan Styrud, ordförande för Stockholms Läkarförening.

Emelie Hultberg, ordförande för Västra Götalands läkarförening, håller med.

– Det är under all kritik att arbets­givaren har ett system som inte möjliggör registrering på rätt sätt. Det gör att arbetsgivaren inte kan ta sitt arbetsgivar­ansvar. Det blir svårt att se helhetsbilden när man inte har verktygen för det.

En majoritet av läkarföreningarna är också överens om att det finns problem för medlemmarna att ta ut flextid i den omfattning som de önskar. Och många menar att mycket dold övertid gömmer sig i flextiden. Bland annat Carin Larnert Hansson, ordförande i Östergötlands läkarförening.

– Det är ett svart hål med flextid – det finns mycket mer än vad vi ser.

Torbjörn Karlsson, ordförande för Upplands allmänna läkarförening och ledamot i Sjukhusläkarnas styrelse menar att läkare själva också måste sätta stopp.

– Det mest brännande är att få läkare att jobba med normala arbetstider och inte solidariskt ställa upp och jobba övertid, bara därför att det krävs för att man är underbemannad eller att man har en speciell kompetens.

En av de som på grund av personalbrist måste jobba förhållandevis mycket övertid är Niklas Theorin, hematolog vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Han jobbade cirka 300 timmar övertid ifjol.

Om jag skulle jobba mindre skulle någon annan få jobba mer. En viktig faktor är lojalitet till kollegor. Niklas Theorin, hematolog

– Det är brist på folk som kan ersätta mig, både vad gäller bakjour och dag­arbete. Jag har svårt att ta ut komp­ledighet. Det är hanterbart för mig på nuvarande nivå, men jag ser gärna att vi blir fler och att jag får jobba normalt mycket övertid, säger han.

– Vi har en hyfsat jämn fördelning mellan våra bakjourskollegor. Om jag skulle jobba mindre skulle någon annan få jobba mer. En viktig faktor är lojalitet till kollegor och vi kan ju inte gärna lämna en helg obemannad.

Sveriges kommuner och landsting har ett intresse av att veta hur mycket läkare faktiskt jobbar. Det säger Agneta Jöhnk, chef för avdelningen för arbets­givarpolitik på SKL.

– Det är självklart viktigt för regionerna att veta exakt hur många övertidstimmar som läkarna jobbar. Det handlar om att ha en hållbar arbetssituation länge. Det är självklart så att regionerna måste ta det här på allvar, säger hon.

Samtidigt menar hon att SKL, som arbetsgivarorganisation, inte kan hålla koll på exakt hur det ser ut för alla yrkes­kategorier.

– Vi kan sätta press på regionerna i våra avtal. I övrigt har vi ju lokalt självstyre, där man ska följa de lagar och regler som i övrigt gäller. Det är viktigt att man har en bra diskussion lokalt mellan fack och arbetsgivare. Är det så att man inte tycker att det ger så mycket, då måste man lyfta det med oss på central nivå, så att vi får diskutera det vidare.

Fotnot: Sjukhusläkarens webbenkät gick ut till Läkarförbundets 25 lokalföreningar, plus Skaraborgs läkarförening som numer ingår i Västra Götalands läkarförening. 22 av de tillfrågade svarade.