Karolinska blev vinnaren
I dag har Karolinska Universitetssjukhuset hunnit längst, medan Södersjukhuset kämpar för att hålla kvar sina unga läkare.För ungefär fem år sedan bestämde sig både Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Södersjukhuset i Stockholm för att satsa på akutläkare knutna till en akutklinik.
Bakgrunden var svårigheter att bemanna akutmottagningarnas jourer och den ökande patientströmmen som blev följden av 1990-talets nedläggningar på andra sjukhus.
– Inga läkare ville jobba på akuten, helt enkelt, säger Stefan Engqvist verksamhetschef för Akutkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.
På Karolinska valde man att anställa sexton erfarna specialister och två yngre under utbildning, när satsningen på en akutklinik drogs igång.
På Södersjukhuset anställde man åtta yngre läkare som skulle handledas av tre erfarna specialister. De yngre lovades ST-tjänster i akutsjukvård när det blev en godkänd specialitet, men beslutet har som bekant dröjt.
I dagsläget har Karolinskas satsning på erfarna specialister betalt sig. Akutkliniken där har som första akutmottagning erfarna internmedicinare, i främsta ledet, dygnet runt. Ingen internmedicinsk bakjour behövs längre.
På kirurgsidan klarar man sig helt själv fram till klockan 22.00. Bara under nattimmarna är akutkliniken beroende av en kirurgisk bakjour.
– Antalet inläggningar har minskat kraftigt tack vare att erfarna specialister nästan alltid finns på plats. Vi gör 1 500 färre inläggningar per år nu, jämfört med år 2002. Det är framför allt inom internmedicin och kirurgi förändringarna skett, säger Stefan Engqvist.
Eva Jensen på Karolinskas marknadsenhet håller med om Stefans Engqvists resonemang om att antalet inläggningar minskat bland annat beror på att erfarna läkare finns på akutens golv. Men hon ger ytterligare ett skäl.
– Karolinska har infört återbesöksmottagning på akuten. Dagen efter du besökt akuten kan du komma tillbaka och kontrollera att allt står rätt till. På så sätt kan vi undvika onödiga inläggningar, säger Eva Jensen.
I dag finns totalt 43 läkare anställda på akutkliniken på Karolinska i Solna. De flesta är i dag yngre läkare under utbildning. En del har ST-tjänster inom internmedicin, med sin placering på akutkliniken. Andra gör sin randutbildning som akutläkare eller går på vikariat.
– Vi är idag en attraktiv arbetsplats. Även om vi inte har folk som står i kö för att få jobba här så tackar vi oftare nej, än söker folk. Just nu är vi fullt bemannade i förhållande till budget, säger Stefan Engqvist.
Jourerna borta
För akutläkarna på Karolinska i Solna existerar inga jourer. Dygnet är uppdelat i tre skift; dagpass, kvällspass och det lite längre nattpasset. Läkarna har stort inflytande över sitt arbetsschema, som löper över åtta till tretton veckor.
Först får var och en skriva in sitt önskeschema, därefter förhandlas det kollegor emellan och till slut gör arbetsgivaren avstämning så att kraven på bemanning och kompetens fylls på varje arbetspass.
Enligt Stefan Engqvist blir läkarnas önskemål till största delen uppfyllda. Han tycker också att systemet är bra ur arbetsgivarsynpunkt eftersom det gör det möjligt att enkelt förstärka bemanningen på tider då det är stor belastning.
En heltid på akutkliniken motsvarar 37,5 timmars arbetsvecka, men ersättningen är helt beroende av det poängsystem som gäller.
Varje arbetad timme en vardag på dagtid ger en poäng. Kvällar ger två poäng, helger tre poäng per timme. Totalt måste en läkare på akutkliniken komma upp i 1 950 poäng för att det ska räknas som en heltid.
Eftersom en normal heltid för en läkare är 1 650 timmar på ett år, betyder det att systemet kräver att man arbetar på obekväma tider för att komma upp i heltidslön. Jämfört med ett traditionellt jourersättningssystem ger poängsystemet på Karolinska något mer i ersättning, enligt Stefan Engqvist.
I schemat finns också inlagt utrymme för fyra veckors vidareutbildning per år och person. Cirka 20 procent av arbetstiden är avsedd för annat än rent patientarbete på golvet. Det kan handla om utvecklingsarbete i projekt, kurser, handledning eller liknande. Det går inte att spara arbetstid. Den anställde blir alltid kvitt med systemet efter varje månadslön.
– Vårt arbetsschema klarar EU: s direktiv om elva timmars ledighet per dygn med glans, säger Stefan Engqvist.
Han tror att det som tog trettio år att införa i USA, ska kunna göras på halva tiden i Sverige, nämligen att införa ett system av specialistkompetenta läkare i akutsjukvård.
”Kommer att bli basspecialitet”
Att Socialstyrelsen och regeringen nu ger klartecken för akutsjukvård som tilläggsspecialitet är ett första steg. På sikt tror Stefan Engqvist att det kommer att bli en egen basspecialitet.
Sammanslagningen med Huddinge kommer att påverka verksamheten vid akutkliniken i Solna på flera sätt. Dels finns planer på att styra patientflödet på olika sätt. Bland annat genom remisskrav och ett förändrat prehospitalt arbete i ambulanserna.
På Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge finns också planer på att anställa egna läkare på akuten. En medicinklinik har knutits till akutverksamheten och det finns också tankar på ett utbyte av akutläkare mellan Solna och Huddinge.
