Nyhet

Karin Båtelson: All statistik som samlas in bör göras tillgänglig

”SKL ska inte sätta upp egna regler för vilka uppgifter som är intressanta för allmänheten. Här blir det tydligt att SKL inte är fristående – utan landstingens egen intresseförening. Man undrar också vilka siffror som rikspolitiker egentligen får se” säger Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson.

– Vi inom Läkarförbundet jobbar för för transparens och öppna jämförelser. Det gäller ju allt från medicinsk kvalitet, forskning, patientnöjdhet och så vidare. Det är ett krav att man som invånare ska få veta hur det ser ut i offentliga verksamheter. Både för att kunna göra val som patient, men också som medarbetare för att kunna vara med och driva verksamheten framåt. Då är det väldigt allvarligt när man som i det här fallet tydligen inte får ta del av mer exakta uppgifter, trots att de samlats in, säger Karin Båtelson.

För statistik rörande väntetider måste vara tillgänglig för skattebetalarna och kunna användas i debatten om sjukvårdens behov, anser hon. Det är ju också oerhört viktigt att uppgifterna når politiker framförallt på riksplanet.

– Om inte väntetiderna som SKL samlar in publiceras i sin fulla längd utan avrundas på det här sättet blir det väldigt svårt för oss att få veta hur det faktiskt förhåller sig. Vi får inte heller se de stora ojämlikheterna över landet. Då kan kritik alltid avfärdas som enstaka anekdoter.

Hur ser du på SKL:s argument – att deras uppdrag bara är att redovisa om vårdgarantin uppfylls eller ej?

– De kan ju inte sätta upp reglerna för vad som är intressant. Det måste ju allmänheten och skattebetalarna göra. Här ser man tydligt problemet med att SKL är en medlemsorganisation, en intresseförening för Sveriges kommuner och landsting. De bestämmer helt själva vilka uppgifter de ska lägga ut och inte. Men det man mäter – det utvecklas. Då gäller det att mäta och redovisa det som är viktigt.

Vad tycker du om de uppskattade väntetiderna som trots allt avslöjades i Sjukhusläkarens kartläggning?

– 40 – 70 veckors väntan – är horribelt långt och förstås blir sådana uppskattningar högst osäkra. Det kan ju lika gärna innebära att patienten aldrig kommer opereras. Men de de visar ju också de stora skillnaderna i landet och är en ögonöppnare. Uppenbart är att det behövs en statlig myndighet som ska samla in den här typen av uppgifter. Socialstyrelsen har ju fått uppdrag att redovisa tillgänglighet och här ser man ju behovet av en sådan nationell uppstyrning. Vi vill ju dessutom se en framtid med  väntetidsinformation kopplad till kvalitet.

På många håll har landstingen ett rent vårdmonopol – då måste de också ta sitt ansvar och leverera en vård med korta väntetider och bra kvalitet, menar Karin Båtelson.

– Många av de här diagnoserna som inte är direkt livshotande påverkar ju ändå livskvaliteten oerhört mycket. Människors möjlighet till att arbeta, fungera normalt psykiskt och fysiskt – det trängs undan av det som upplevs som mest akut. I slutändan kan det också leda till att en helt annan och mycket större operation blir nödvändig för de här patienterna, säger hon.

På vissa ställen klarar man uppenbarligen att hålla nere köerna och då måste man titta på vilka framgångsfaktorer som finns där, anser Karin Båtelson.

– Det handlar givetvis om att det ska finnas personal med rätt kompetens, utrustning och resurser, säger hon.

Men också om ett starkt ledarskap där du dels skapar engagemang och behåller din personal och sedan tänker efter så verksamheten blir så effektiv som möjligt, menar Karin Båtelson.

– Men frånvaro av köer är ingen garanti för att man gör rätt. Man måste också titta på kvaliteten på det man gör. Det har rapporterats i media om ”lyckade” verksamheter som främst har dragit in återbesöken. Återbesök är något som ska styras av medicinska behov, inte av bilfabrikstänk.

Det har även förekommit att landsting har tagit bort indikationen för att komma tillrätta med kösituationer, berättar Karin Båtelson och nämner åderbråck som exempel.

– Då väljer man att inte operera i ett tidigt skede utan låter de här patienterna bli mycket sämre.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-06

Avancerad vård i hemmet-hur bra fungerar den?/Jul-läsning:Nobel- special/ Aktuella profilen: Bosse Lindquist fick en mer positiv bild av läkare efter Macchiarini-affären/Porträttet: Sjukvårdsdirektör vill riva murar mellan sjukhusvård och primärvård/Ny krönikör: Camilla Starck/

Prenumerera