Nyhetsarkiv

Kan vi låta Bolognaprocessen avskaffa vårt svenska AT-system?

Året efter träffades 29 utbildningsministrar i Europa och undertecknade Bologna deklarationen. Processen har senare följts upp med möten i Prag (2001), Berlin (2003), Bergen (2005) och London (2007) och idag är mer än fyrtio länder anslutna. Tanken är att hela processen skall vara klar 2010.

Tre studienivåer

Från att ha delat in högre akademiska studier i två på varandra definierade studienivåer har länderna nu enats om tre nivåer. Den sista skall vara en forskarutbildning.

Varje block skall leda fram till en examen och ge en formell akademisk titel. Första nivån ger en kandidatexamen (bachelor) andra blocket en magister (master) och tredje nivån en doktorstitel. Detta skapar problem för grundutbildningarna i medicin i många europeiska länder.

Läkarutbildningen har vid de flesta fakulteter gått från en rad på varandra avslutade kurser till en mer integrerad sammanhållen studiegång. Vidare har det av tradition funnits möjlighet att tidigt under utbildningen påbörja en forskarkarriär vilket dock försvåras och försenas om man skall följa Bolognaprocessens regelverk.

Enligt EU-direktiv 93/16/EEC skall medicinsk utbildning bestå av 5500 timmar strukturerad utbildning eller sex års studier. Den Svenska Läkarutbildningen är på bara elva terminer och för att leva upp till tidskravet har vi fått tillstånd att räkna in AT i utbildningen och därigenom uppfylla kravet.

Hur som helst så utfärdar våra medicinska fakulteter efter avslutad läkarutbildning ett examensbevis med titeln Degree of Master of Science in Medicine (läkarexamen). Detta ger behörighet att söka AT som efter godkänd tjänstgöring ger läkarlegitimation via Socialstyrelsen.

Men omvärlden ser annorlunda ut. Visserligen finns AT i såväl Norge som Danmark, men i Finland finns den inte. I många europeiska länder har man inte heller någon AT vilket gör att man påbörjar sitt ST- block efter avslutade universitetsstudier.
I Danmark har man just dragit ner sin Turnus (AT) från 18 till 12 månader. Vidare har man lämnat kravet på tjänstgöring inom medicin, kirurgi och allmänmedicin.

Istället fokuserar den nya målbeskrivningen på 15 inlärningsmål som fördelar sig på akuta och kroniska tillstånd.
Enligt de nationella mål som Högskoleverket ställt upp för läkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att fullgöra den allmäntjänstgöring som fordras för att få behörighet som läkare.

Med EU:s regelverk kan nylegitimerade läkare som kommer från andra EU-länder söka ST i Sverige efter sex års studier. De läkare som gått enligt det svenska systemet har däremot sju års utbildning med mer praktiska moment och dessutom lön under en avslutande ”trainee”period.

Man kan fråga sig om läkare som utbildats i Sverige blir missgynnade när de söker ST i konkurrens med motsvarande kollegor ute i Europa då de tappat ett år då de söker ST utanför rikets gränser?

Läkarförbundet vill bevara AT

Inom Läkarförbundet finns en samstämmig syn på att AT är något bra som skall bevaras. Många av de som söker legitimation hos Socialstyrelsen har idag sin grundutbildning i annat land än Sverige. För dessa är AT en bra introduktion till svensk sjukvård och är också en garanti för samhället att kunskaper om nationella behandlingsprinciper finns.

Men alla är inte ense i denna fråga. Det finns röster som vill avskaffa AT och istället förlänga grundutbildningen med ytterligare en termin. Då skulle legitimation följa direkt på universitetsstudierna. För våra medicinska fakulteter skulle detta kunna innebära ett välkommet ekonomiskt resurstillskott.

Ur facklig synvinkel finns det mycket som talar emot detta. Dagens löneutveckling bygger mycket på de tjänstesteg man passerar under sin professionella karriär.

Lägre ingångslöner

Att ta bort AT skulle med sannolikhet innebära att ingångslönerna för ST på sikt skulle sjunka. Samtidigt skulle våra studenter behöva dra på sig ytterligare studieskulder.
Vidare ger AT en bra inkörsport till det svenska systemet för de läkare som har sin grundutbildning i annat land.
När all annan utbildning går från tidsstyrd till målstyrd så finns knappast heller några argument för obligatorium på sex års utbildning, såvida inte tidsaspekten från EU blir tvingande. Samtidigt så passerar antalet lektionstimmar i Sverige EU-direktivet med råge.

Bologna-processens mål är behjärtansvärda. Tyvärr passar inte processen in på den långa utbildning som läkarutbildningen utgör och professionen måste verka för att den på sikt anpassas till våra specifika behov.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera