Nyhetsarkiv

Kan psykiatrin vända trenden?

Intresset för psykiatri kommer att öka i den somatiska vården förutspår Ing-Marie Wieselgren, handläggare och projektledare vid avdelningen för vård och omsorg vid SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Hon var tidigare en av de starka krafterna bakom Anders Miltons Psykiatriutredning.

– Det finns studier som visar att patienter som får en hjärtinfarkt eller cancersjukdom och samtidigt har en depression har en sämre prognos. Det gör att hjärt- och cancerläkare kommer att bli mer intresserade av att patienten får hjälp med sina psykiatriska problem eftersom det kommer att påverka prognosen, konstaterar hon.

Ing-Marie Wieselgren var projektledare och ansvarig för kartläggningen av den psykiatriska vården i Sverige, som blev klar förra året. Det är ett pionjärjobb där detaljerade fakta om svensk psykiatrisk vård för första gången dokumenterats.

Mysteriet med vart alla psykiatriker som utbildas tar vägen förklarar hon med att kraven på psykiatriker är helt annorlunda i dag mot tidigare.

Systemet äter läkare

– Systemet äter läkare, tidigare låg patienterna inne länge och läkaren behövde bara gå rond en gång i veckan. Idag är omsättningen på patienter betydligt högre och kraven och slitaget på psykiatriker är större med dagliga ronder och en medelvårdtid på 18 dagar, där även de svårast sjuka ingår, förklarar hon.

Troligen sker också ett visst bortfall av psykiatriker till primärvården och företagshälsovården.

Mönster från förr

Kartläggningen av den psykiatriska vården i Sverige visar på stora skillnader i landet och ett tydligt mönster från förr kan urskiljas. I de landsting där de gamla mentalsjukhusen tidigare låg produceras fortfarande mycket psykiatri, betydligt mer än vad den egna befolkningen behöver.

Hit hör exempelvis Dalarna och Östergötland medan köpare är stora regioner och landsting som Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Men trots att Västra Götaland har en låg egen produktion använder medborgarna där betydligt fler vårddagar än i landsting som Gävleborg och Gotland. Det är ett känt faktum att storstäder har fler psykiskt sjuka. Men att skillnaderna mellan landstingen är så stora menar Ing-Marie Wieselgren också beror på andra orsaker.

– I de landsting som har en bra öppenvård och kommuner som har bra boendeformer behövs det mindre slutenvård. Men även med den bästa öppenvården klarar du dig inte utan slutenvård. Det vore som att stänga akuten för att sjukvården har förebyggande vård, säger Ing-Marie Wieselgren. Att behöva intensivvårdsinsatser för de svåraste tillstånden ser vi ju inte som ett misslyckande i kroppssjukvården, tillägger hon.

Ett sätt att försöka överbrygga de stora skillnaderna är projektet ”Bättre vård mindre tvång” som Ing-Marie Wieselgren arbetar med vid SKL.

– Genom att arbeta med genombrottsmetodik och ha ett bättre innehåll i vården, tror vi att det går att minska både behovet av tvångsåtgärder och att minska andelen tvångsvård, säger hon.

Ökat samarbete

Hon ser stora möjligheter att förbättra arbetsmetoderna inom psykiatrin och är övertygad om att en satsning på ett ökat samarbete mellan öppen och slutenvård skulle kunna minska behovet av slutenvård och ge patienterna en bättre livskvalitet.

Trots att politikerna ofta talar om specialsatsningar så går allt mindre pengar till psykiatrin. Den senaste statistiken från SKL visar att psykiatrin har blivit rejält omsprungen av både somatiken och primärvården när det gäller kostnader. Det handlar inte bara om att de fått betydligt mindre pengar utan också om direkta nedskärningar.

Mellan 2009-2010 minskade kostnaderna för psykiatrin i Landstinget Kronoberg och Västra Götalandsregionen med 4,9 respektive 5,6 procent. Totalt låg kostnadsökningen för psykiatrin i hela landet på 1,5 procent medan primärvården ökade med 3,1 och somatisk vård med 2,9.

Egen förvaltning kan vara bra

– Att lägga psykiatrin i en egen förvaltning kan vara ett sätt att prioritera så att inte pengar till psykiatrin försvinner när de silas genom sjukhuset. Det ger politikerna större möjlighet att samla ihop och styra mer kraftfullt, säger Ing-Marie Wieselgren.

Hon pekar också på att behovet av äldrepsykiatri, som i dag bara finns på vissa platser i landet, kommer att öka.

Ing-Marie Wieselgren menar att det redan i dag finns många äldre som har psykiatriska sjukdomar som är behandlingsbara, men som inte blir diagnostiserade.

– Ju äldre befolkning desto vanligare med psykiska sjukdomar. Hjärnan blir äldre precis som övriga kroppen. Depression är betydligt vanligare bland äldre än hos yngre, konstaterar hon.
Helst skulle Ing-Marie Wieselgren vilja se betydligt fler psykiatriker ute i primärvården tillsammans med kuratorer och psykologer. Men behovet av en utbyggd specialistvård i form av öppenvård ute i samhället, menar hon, också är en viktig del i utbyggnaden av den psykiatriska vården.

– Nu är det snarare så att psykiatriker samlas inne på sjukhusen igen. Många blev isolerade och det blev svårt att upprätthålla en hög nivå när de satt utspridda, ensamma utanför sjukhusen, säger Ing-Marie Wieselgren.

Så har det gått med psykiatrisamordnarens förslag
Ansvarsgaranti missbruk: Utredning tillsatt
Skyldighet att erbjuda boendestöd: Ja
Hjälpmedelsinstitutet uppdrag om hjälpmedel: Ja
Handisamuppdrag sprida kunskap: Ja
Handikappersättning: Nej ej åtgärd
Personliga ombud finnas kvar: Ja
Stöd till Fontänhus och brukarstyrda verksamheter: Ja
Gemensam utbildning: Ja via SoS
Barnombudsmannen konkreta mål psykisk hälsa: Nej
Nationell kommission händelseanalys: Visst arbete gjort
Vårdgarantin skärps för barn: Ja, stimulansmedel 214 milj
Lagparagraf om information till barn: Finns i lag sedan 1 jan 2010
Översyn av LPT och LRV: Utredning pågår
Nationellt handlingsprogram för personalrekrytering: Nej
Rekryteringsfrämjande åtgärder för psykiater: Ja vissa
Ett politikområde: Nej
Riktat statsbidrag om 800 miljoner: Ja
Stöd till brukarinflytande uppdrag SoS: Ja
NSPH ekonomiskt stöd i 7 år: Fått och får stöd
Lagparagraf om individuell plan: Finns i lag sedan 1 jan 2010
Lagparagraf om överenskommelser: Finns i lag sedan 1 jan 2010
Lag om Elektronisk kommunikation: Finns i lag

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera