• 02 maj 2017
• 0
• AV: Charlotte Ågren

Runt 20 sjukhus i Sverige har valt att arbetsmiljöcertifiera hela eller delar av sjukhuset, för att få till en bättre arbetsmiljö. Frågan är om detta är rätt väg att gå.

I till exempel Kalmar, Halland, Södertälje och Örebro lägger sjukhusledningen en del av den årliga budgeten på att certifiera sjukhusen enligt de internationella standarderna ISO 9001:2008 och OHSAS 18001:2007.

Det innebär att de tar in konsulter som går igenom hur ledningen arbetar med arbetsmiljö. Det är svårt att få ett entydigt svar på huruvida certifiering är en bra metod eller inte. Ystad har avbrutit sitt arbete, Halland fortsätter, men lyckas inte nå ut till läkarna. I Uppsala finns läkare som vill införa certifiering, men de får inte gehör från sjukhusledningen.

Vår rundringning till HR-chefer och förtroendevalda läkare ger en minst sagt spretig bild. Flertalet läkare vi får kontakt med känner inte till att man kan certifiera ett sjukhus. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har ingen åsikt kring huruvida certifiering är bra eller inte, och någon forskning verkar inte heller finnas kring just det här sättet att arbeta på.

Marianne Törner är arbetsmiljöforskare vid institutionen för medicin på Sahlgrenska akademin på Göteborgs Universitet. Hon menar att arbete med certifiering kan vara en viktig signal om att ledningen tar frågan på allvar. Man kan dock inte luta sig tillbaka och tänka att allt är fix färdigt bara för att man har fått ett intyg.

– Det tycks finnas en idé att om vi bara kommer på den rätta uppsättningen regler och rutiner så har vi kontroll över säkerheten för både personal och patienter. Den idén måste man släppa. I en så komplex verksamhet som sjukvården är det viktigt att det finns utrymme att göra vettiga bedömningar utifrån den specifika situationen, att man inte är alltför kringskuren av fasta regler och rutiner.

Hur gör man så att en certifiering inte bara blir en pappersprodukt?

– Om man är certifierad och personalen­­ säger att vi har urusel arbetsmiljö då är något helt fel med arbetssättet. De här frågorna måste hela tiden hållas aktuella.

Ystad: Certifikatet togs bort – Ansågs inte värt pengarna

För fem år sedan skickade Ystad lasarett ut pressmeddelande om att de blivit arbetsmiljöcertifierade enligt OHSAS 18001. Sjukhuset firade med en ceremoni på sjukhuset. Certifikatet blev dock inte långlivat. Det togs bort av nuvarande ledning som tyckte att det var för dyrt och för stor arbetsinsats i relation till vad man fick tillbaka.

– Att arbetsmiljöcertifiera handlar om att arbeta systematiskt med arbetsmiljön. Det kan man göra även om man inte certifierar sjukhuset, säger HR-chefen Bruno Malmlind.

Inte heller de andra sjukhusen i Skåne är certifierade. Enligt Nils Göran Persson, arbetsmiljösamordnare på

Skånes universitetssjukhus finns ingen anledning att certifiera sjukhusen. Han menar att om man följer lagen måste man ändå arbeta systematiskt med arbetsmiljön.

Halland: Alla sjukhus är certifierade, men missnöjet med arbetsmiljön har växt

I Varberg får vi kontakt med AnaMaria Whitmer, läkare på kvinno­kliniken. Hon är engagerad i arbetsmiljöfrågor och har arrangerat seminarier för kolleger. När vi frågar hur det märks att Hallands sjukhus är arbetsmiljöcertifierade blir hon tyst. Hon vill först prata med kollegerna på kvinnokliniken och kirurgen, och återkommer något konfunderad.

–  Det är beundransvärt att led­ningen satsar pengar på arbetsmiljön. Det vill man inte klanka ner på. Men det är märkligt att vi inte alls känner till vad de har gjort.

Hallands sjukhus var först i Sverige med att få samtliga sjukhus certifierade: Halmstad, Kungsbacka och Varberg. Region Halland betalar 250 000 kronor om året för fyra certifieringar: miljö, kvalitet, informations­säkerhet och arbetsmiljö. Ett certifikat gäller i tre år, och varje år görs uppföljande revisioner av externa företag.

Rosalie Hammarsten, ledningssystemsamordnare inom Region Halland, säger att det är önskvärt att alla medarbetare känner till ledningens arbete kring arbetsmiljö, men att det är en stor organisation.

– Det primära har aldrig varit själva certifikaten utan att fokusera på våra medicinska resultat och på hur väl patienterna känner sig omhändertagna, säger Rosalie Hammarsten och hänvisar bland annat till Dagens medicins rankning av svenska sjukhus där Halland kom på förstaplats år 2016. (I årets rankning är Halland utanför listplacering.)

Rosalie säger att de duktiga medarbetarna är förklaringen till att Hallands sjukhus hamnar högt på olika ”topplistor”, men att resultaten troligen också hänger samman med att sjukhusen har certifierade ledningssystem. Hon ser intygen som en påminnelse om att aldrig slå sig till ro när det gäller arbets­miljöfrågorna.

– Det är klart att man kan säga att vi hade kunnat följa standarden ändå, utan certifikat, men konsulterna som kommer till oss har med sig kunskap och erfarenheter från andra branscher. Det driver vårt förbättringsarbete framåt, säger Rosalie Hammarsten.

Tillbaka på kvinnokliniken funderar AnaMaria Whitmer (bilden) på varför läkarna inte känner till sjukhusledningens arbete med arbetsmiljö.

– Man lyssnar inte på de medicinska experterna. Där är Varberg inte unikt. Jag vet att det är likadant i övriga Sverige. Strategiska ledningen och kliniskt aktiva medarbetare lever åtskilda. När det handlar om patientsäkerhet och arbetsmiljö kan det verkligen inte vara meningen.

Hon menar att stämningen i Varberg i grunden är god.

– När någon är sjuk gnäller vi inte, vi bara täcker deras jourer, försöker se till att de inte känner skam eller skuld. Vi vet att det kan vara vi nästa gång. Vårt sociala kit täcker upp för brister i strukturen.

Men de senaste fem-sju åren har något förändrats enligt AnaMaria Whitmer. Hon ser fler sjukskrivningar och ett ökat missnöje med arbets­miljön. Framför allt handlar kritiken om brist på delaktighet.

– Jag efterlyser en aktiv nyfikenhet från sjukhusledningen, att de är ute och frågar hur vi har det och hur de kan förbättra verksamheten. Det är viktigare än att de intresserar sig för staplar och certifiering.

Uppsala: ”Inspektörer har kontrollerat om personalen sopsorterar rätt”

Det låter nästan som ett skämt, men vissa avdelningar på Akademiska sjukhuset i Uppsala har haft besök av inspektörer som vill kontrollera om personalen sopsorterar på rätt sätt. Sådana händelser har fått Anna Rask-Andersen att fundera på hur landstingsledningen prioriterar.

– Ibland känns det som att politikerna bryr sig mer om hur vi sorterar soporna än hur man tar hand om personalen. På samma sätt som man certifierar miljöarbetet borde man certifiera arbetsmiljön.

Anna Rask-Andersen är överläkare och huvudskyddsombud vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Vid två tillfällen har hennes sjukhusläkarförening lämnat in en motion med önskan om att Sjukhusläkarna bör verka för att arbetsmiljöcertifiering införs på alla sjukhus i Sverige. Motionen avslogs senast för ett år sedan med hänvisning till den nya arbetsmiljöföreskriften som trädde i kraft 31 mars 2016 (AFS 2015:4). Styrelsen menade också att ”Erfarenheten från miljöcertifiering är att den till viss del uppfattas som en pappersprodukt snarare än att den fått fotfäste och genomsyrat verksamheten”. Trots att motionen inte fick gehör tror Anna Rask-Andersen fortfarande att certifiering vore en bra väg att gå för att få ledningen att ta ett större ansvar för arbetsmiljön.

– Vi får hålla på att bråka och vara besvärliga för att de ska följa lagarna. Vi har till exempel fått kontakta Arbetsmiljöverket och bett dem komma på inspektion för att ledningen inte har kunnat styra upp övertidsregistreringen. Det är konstigt att de inte kan få det att fungera när regeln har funnits i över trettio år.

Är dina kolleger intresserade av arbetsmiljöfrågor?

– Det har funnits en kultur, en boyscoutanda, att man speciellt som ung läkare ska gå på plankan, men nu finns det en helt annan medvetenhet om riskerna. Redan som student tog jag upp det där med arbetstiderna, om vi verkligen skulle börja klockan 8 på fredagsmorgonen och jobba till måndag klockan 5, och då blev jag hånad. Hur kunde jag som skulle bli läkare säga något sådant? Men nu får vi fler och fler utbrända. Bara här i Uppsala har vi på en och samma klinik flera läkare som är utbrända.

Hur skulle en certifiering kunna hjälpa er?

–  Jag tror det skulle vara en säkerhet för de anställda, att det blev en press på arbetsgivaren att följa lagar och förordningar. Visst kostar det pengar, men ohälsa kostar också.

Vad gör konsulterna?

På Arbetsmiljöverkets sida finns en lista över företag som utför certifieringar.

Innan konsulterna dyker upp ska följande ha gjorts:

1. En manual ska finnas på arbets­platsen.
2. Personalen ska vara utbildad i systemet.
3. En intern revision ska vara gjord.
4. Ledningen ska ha dokumenterat arbetsmiljöarbetet.

Sedan kommer konsultföretaget in. Det första de gör är att granska dokumentationen. Därefter kontrollerar de om dokumenten stämmer med verkligheten, bland annat genom att prata med personalen. Därefter återkommer de med avvikelserapporter och förslag på förbättringar, som att man ska göra en viss riskanalyser. Efter det måste man fortsätta att dokumentera, kontrollera och se till att all ny personal lär sig vad som gäller. Revisorer återkommer en eller två gånger om året för att se att man gör allt som har sagts.