• 29 april 2010
• 0
• AV: Anna-Lena Bengtsson

Medan andra sjukhus talat om den nya tekniken som ska revolutionera och förändra arbetet var Länssjukhuset i Kalmar tidigt ute i praktisk handling.

– Redan 1999 började vi använda oss av distanspatologi, så kallad telepatologi, för att kunna bedöma preparat under pågående operation i samarbete med Västerviks sjukhus, berättar Sten Thorstenson, medicinsk chef vid avdelningen för klinisk patologi- och diagnostiskt centrum, vid Länssjukhuset i Kalmar.

Tekniken användes till att börja med huvudsakligen för fryssnitt vid bisköldkörtel och sentinel node.

Men det var ett akut arbetsmiljöproblem och behovet av minskad arbetstid vid mikroskop som gjorde att man gick vidare med utvecklingen.

– En av våra kollegor fick problem med nacken och behövde minska arbetstiden vid mikroskop, förklarar Sten Thorstenson.

Eftersom det hade fungerat bra att jobba med frys­snitt digitalt såg man möjligheten att gå vidare med digital rutindiagnostik som en lösning på problemet.

– Jag såg också en framtida möjlighet att bygga upp ett digitalt nätverk av patologer med spetskunskap och kapacitet inom olika områden, säger Sten Thorstenson.

År 2008 utvidgades arbetet att omfatta också digital rutindiagnostik inom histopatologi, där man granskar vävnadsprover. En utvärdering av arbetet visar att 75 procent av histopatologin kan diagnosticeras digitalt.

Ett lyckat samarbete över landstingsgränserna startades också med patologen i Karlskrona.

– I många fall är den digitala bildskärmsdiagnostiken överlägsen när det gäller mätmöjlighet, jämförelse och bildanalys konstaterar Sten Thorstenson.

I Kalmar scannas preparatglasen dygnet runt och man har installerat FDA-godkända bildanalysmoduler för immunhistokemi.

– På sikt tror jag att bildanalysmjukvaran kommer att spara tid åt oss och förhoppningsvis öka reproducerbarheten i bedömningarna, säger Sten Thorstensson.

Nästa steg är att jobba digitalt också med cytologiprover, där man granskar enskilda celler.
Inscanning av cytologiska prover tar i dag alltför lång tid för och kräver för stora lagringsutrymmen.

Men Sten Thorstenson tror att det ganska snart kan bli aktuellt att digitalisera med hjälp av ett system för vätskebaserad cytologi som kräver betydligt mindre datakraft.

När Sten Thorstenson ser in i framtiden är landets alla patologiavdelningar uppkopplade i ett digitalt nätverk för samarbete, kvalitetskontroll, konsultationer och ST-utbildning.

– Det här skulle också göra det möjligt att använda pensionerade patologer som kunde jobba hemifrån ett par dagar i veckan med digital diagnostik om man så önskar, säger han.
Att de unga patologerna är intresserad av att jobba digitalt vet han redan. Sedan ett par år har länssjukhuset en kö av unga blivande patologer som vill göra sin ST-tjänstgöring där.

Sten Thorstenson menar att det är dags att inse att det pågår ett paradigmskifte inom patologin där mikroskopet som tidigare var hårdvara numera är en mjukvara i ett integrerat produktionssystem.