Nyhetsarkiv

Jubel bland pionjärerna!

– Självklart känns det väldigt bra nu, men för oss har det varit omöjligt att ens tänka på att det kunde ha fattats ett annat beslut än att göra akutsjukvård till en basspecialitet, säger Lisa Kurland.

En minst sju till åtta år lång ST-utbildning, varav fem i en annan basspecialitet, är för lång, för dyr och för dålig, säger hon.

Mycket kritik i början

Våren 2000 togs de första stapplande stegen mot en akutläkarspecialitet i Sverige då Södersjukhuset inledde sitt akutläkarprojekt. Specialiteten var inte godkänd av Socialstyrelsen och ledningens stöd för projektet sviktade. Inom läkarkåren fanns kritik och många frågetecken om akutläkares kompetens och ansvarsområden. Samtidigt fanns en kärna av eldsjälar med tydliga förebilder i anglosaxiska länder, framförallt USA och England.

– Specialiteten har vuxit fram ur ett patientbehov. Det akuta omhändertagandet har inte fungerat i Sverige. Därför behövs vårt kompetensområde och en mer ändamålsenlig organisation.

Med en ”traditionell” organisation på akutmottagningen där läkare kommer och går som jourer sviktar ofta intresset för frågor som patientflöden på akuten, direktinläggningar och kontinuitet med prehospital vård – hjärtefrågor för en akutläkare.

– Vi arbetar också på ett annat sätt, utgår från en symtompresentation för att identifiera omedelbara livshot och vad som är potentiella livshot. Vi blir bra på differential­diagnostik, vilket är särskilt viktigt för tidskritiska diagnoser och behandlingar som till exempel stroke, hjärtsjukdom och sepsis. De flesta patienter har inte ett pågående livshot men vi ska ta hand om alla patienter på ett ändamålsenligt sätt. Patienten får ett kompetent akut omhändertagande.

Utbildningsstrukturen har varit ett hinder

Socialstyrelsen beslutade år 2006 att akutläkare skulle bli en tilläggsspecialitet – en framgång med en tydlig baksida. Mycket av den kritik som riktats mot akutläkarprojekt och de svårigheter de drabbats av sedan dess hänger samman med den utbildningsstrukturen.
Det finns inte mer än 60-70 färdiga specialister och 200 ST-läkare i akutmedicin i Sverige i dag. Omkring 500 har hoppat av på vägen.

När Sjukhusläkaren ringt runt till läkare på akutmottagningar över landet har många tänkbara förklaringar till avhoppen nämnts. Bristen på färdiga specialister som handledare och förebilder har lett till att erfarna kolleger i basspecialiteten gärna har lockat över ambitiösa ST-läkare till sin egen specialitet. Kanske är det också så att en del unga läkare i väntan på ST-tjänst har sett ST-block i akutsjukvård som en möjlig genväg till en internmedicinsk eller kirurgisk specialitet.

Men mest av allt handlar det om att utbildningen försvårats på grund av den långa utbildningen och den otydliga utbildningsstrukturen.

Socialstyrelsen inledde sin översyn av specialistutbildningen för två år sedan, vilket enligt Lisa Kurland betydde att utvecklingen inom akutsjukvård ”frusits”. I väntan på besked har man i Helsingborg, Linköping och vid Södersjukhuset satsat på att utbilda i akutsjukvård som basspecialitet och selekterat de ST-läkare som har utbildning inom akutsjukvård som mål.

I det nedläggningshotade (beslut vid Sjukhusläkarens pressläggning) akutläkarprojektet i Uppsala höll man däremot fast vid att börja med basspecialiteten.

Forskning och utbildning

– I väntan på besked från Socialstyrelsen har vi skärpt våra resonemang. Vi vet hur vi vill utbilda nya ST-läkare. För specialiteten i sin helhet är det också viktigt att vi bygger upp akademisk akutsjukvård, dvs forskning och utbildning.
I dag finns det för få akutläkare för att akutläkarkonceptet ska kunna sjösättas fullt ut, menar Lisa Kurland.

– Det kommer att ta några yrkesgenerationer, men när vi blir en basspecialitet tar det åtminstone lite kortare tid och vi får behålla unga kollegor och kan rekrytera läkare från utlandet och bygga upp en akutsjukvårdsstruktur.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera