Nyhet

– Joursystemet räddningen för ett sjukhus som Sundsvall

Den 19 maj gav Uppdrag Granskning en bild av att såväl vårdköer som dålig ekonomi i det skandalomsusade landstinget i Västernorrland har samband med läkares jouravtal, trots att landstingets revisorer i tio års tid kritserat politikernas styrning av sjukvården.
I debattens efterdyningar dagarna efter sändning stod Jonas Wallvik ensam upp till läkarkårens försvar.

– Turerna kring konsultföretaget Mantec och nedskärningarna på Sundsvalls sjukhus har tagit hårt på läkarkollegorna. Den bild som gavs i Uppdrag granskning har ökat på nedstämdheten ytterligare, säger han.

Jonas Wallvik (bilden) menar att det är helt orimligt att sätta landstingets problem, dåliga finanser och långa vårdköer, i samband med läkarnas jouravtal.

Jouravtalet likadant över hela landet


– Jouravtalet ser likadant ut i hela landet, även i landsting med korta vårdköer och god ekonomi. Hur kan det då anses vara en förklaring till de problem som finns i Västernorrlands landsting?

Fokuseringen på jourersättningen leder uppmärksamheten bort från de verkliga problemen, menar han.

Arbetstidsfrågan är långt ifrån så enkel som den framställs i Uppdrag granskning. Visst går det till exempel att schemalägga opererande läkare fram till klockan 21 på kvällen. Men det betyder i sin tur att de inte arbetar på förmiddagen, och att annan verksamhet som narkos- och vårdavdelningar får lägga om eller utöka sina tider. Det blir knappast billigare.

– Om ortopederna kunde göra två operationer till per dag med de två operationslag de har tillgång till så räcker det för att arbeta bort köerna enligt Mantec. Det är en planeringsfråga och inte beroende av läkarnas arbetstidsavtal.

För få specialister


Jonas Wallvik betonar att länssjukhuset i Sundsvall har få specialister. Systemet är redan skört. En förändring av arbetstiderna kan medföra orimliga situationer, till exempel att vissa verksamheter inte kan bedrivas alls om en läkare blir sjuk.

– Vi har ett stort åtagande med påtaglig brist på specialister. Vi är relativt sett för få och inte utbytbara, ett väldigt sårbart system. Man kan inte be en psykiater komma och operera om vi har brist på kirurger, och det brukar folk ha förståelse för.

För mycket byråkrati


Istället för läkares arbetstider tycker Jonas Wallvik att mer uppmärksamhet skulle riktas mot läkares arbetsuppgifter.

– Det är på tok för mycket administrativt arbete. Utöver möten och datautbildningar, som vi åtminstone i viss mån kan påverka själva, har vi alla blanketter, tidsödande sjukintygsskrivande med krångliga formulär och icke funktionella datasystem som stjäl alldeles för mycket doktorstid.

Arbetsgivaren vill att vi tar ut tiden i ledighet


Kritiken mot att läkare tar ut kompensation för jourtid i ledig tid har Jonas Wallvik svårt att förstå.
– Arbetsgivaren vill att vi tar ut komp i tid och inte i pengar, för att minska kostnaden. Överhuvudtaget tror jag att jouravtalen är en billig lösning för landstinget. De innebär ju att vi får en mycket låg ersättning när vi har jour utan att arbeta. Jämför det med avlönad skiftarbetstid.

Schemaläggning ger inga besparingar


SKL rustar redan för avtalsrörelsen 2012 med krav på schemaläggning av läkares arbetstider. I anslutning till vapenskramlet från SKL publicerade Dagens Medicin en artikel om akutmottagningen vid Linköpings universitetssjukhus, där läkarna redan går på treskiftsscheman. Av artikeln framgår att schemaläggningen inte inneburit några ekonomiska besparingar.

Många läkare har reagerat starkt efter Uppdrag gransknings sändning. En artikel i Dagens Medicins nättidning fick snabbt fler än 150 kommentarer i ämnet. Några exempel:

”Vilken annan yrkesgrupp i samhället utpekas som något ont i samhället på osakliga grunder?”
”Kanske har vi för många administratörer med olika ideer och projekt som tager tid från verksamheten. Tidsmässigt samband mellan växande antal administratörer och köernas längd – en slump eller?”
”Operationssalarna styrs av en annan personalkategori än läkarkåren”
”Kontentan är att läkarna inte får ägna sig åt sina patienter utan istället tvingas att utföra kringarbete. Detta exemplifieras i operatativa specialiteter där operationsalarna sedan länge är ett förlorat slag. De styrs numera av en helt annan personalkategori och operatören är välkommen att komma dit som gäst när dessa är redo med patienten.”

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-02

Tema - Fortbildning/Årets Vissare: Metod är inte rättssäker/Läkare i Örebro kräver fler läkare i ledningen/Pristagaren har sin vision klar för sig/Porträttet: Annakarin Nyberg/Krönika: ”Hur hanterar vi att det finns hedersförtryckare inom vården?”/Forskare: Svårt hitta samband mellan hög beläggningsgrad och ökad dödsrisk

Prenumerera