Nyhetsarkiv

Journalsystem som ska passa ”alla” blir inte bra för någon

Rebecka Janols vid institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet, har i två delstudier analyserat hur läkare och sjuksköterskor ser på journalsystemen. Hon fann att båda yrkesgrupperna försökt påverka systemen genom att föreslå förändringar, men när de inte lyckades få igenom sina förslag gav de till slut upp och slutade engagera sig.

Läkarna ansåg att journalsystemen borde stödja deras arbete, men istället var systemen ett stressmoment i tillvaron och stal tid från patientarbetet. Sjuksköterskorna i undersökningen var mer positiva. De fick mer stöd från sina kolleger och upplevde att journaldokumentationen gjorde deras arbete mer synligt för andra yrkesgrupper i sjukvården.

Kompromissprodukter

Ett stort problem med de stora journalsystemen i Sverige är, enligt Rebecka Janols, att de ska passa för ”alla” användare – sjukvårdspersonal, administratörer, IT-avdelningar och så vidare. Man försöker kompromissa mellan alla behov och resultatet blir inte bra för någon.

– Man måste inse att det finns primära användare, de som arbetar i vården och dokumenterar i journalerna, och prioritera deras behov när systemen utformas, säger hon.

När systemen ska täcka in ”allas” behov visar det sig i praktiken att de blir svåranvända eftersom det inte finns lösningar som stödjer olika arbetssätt, exempelvis mellan kliniker. Användarna hittar då på sätt att kringgå systemet, men dessa lösningar är ofta tidskrävande och kan i värsta fall leda till risker med patientsäkerheten.

Ett exempel är hämtat från ögonsjukvården, där det på pappersjournalens tid fanns nyckelord för höger och vänster öga, medan det i den intervjuade ögonläkarens journalsystem bara fanns ett nyckelord för ”öga” vilket innebar en förväxlingsrisk.

Dålig användbarhet kan inte utbildas bort

Det har funnits en tilltro till att mer utbildning i journalsystemen kan lösa många användarproblem. Men enligt Janols går det inte att ”utbilda bort” bristande användbarhet i systemen. Är systemen svåranvända och det saknas möjligheter att förbättra dem är det svårt att uppnå några effektivitetsvinster med IT.

Rebecka Janols har i en del av forskningsprojektet studerat användning av patientjournaler i Nya Zeeland. Sjukvårdsstrukturen där är betydligt mer decentraliserad och det finns en bred flora av journalsystem, även ”hemmabyggen”, anpassade till lokala behov. Läkarprofessionen har haft ett starkt inflytande över vårdens IT-system och läkarna där är relativt nöjda med sina journalsystem. Nackdelen är att det är svårt att dela information mellan vårdgivare. Ett arbete pågår för att skapa ”shared care records”, där vårdenheter vid behov kan få en sammanställning om patientens aktuella hälsoproblem från andra vårdgivare.
Rebecka Janols betonar att journalsystem måste vara flexibla. De anpassningar som kan göras i stora journalsystem är sällan tillräckliga för att stödja flera sätt att arbeta. Men även de stora systemen går att förändra.

– Det är inte kört. Landstingen är IT-företagens kunder och kan ställa krav på leverantörerna. Systemen kan anpassas, men då måste också landstingen förstås också vara beredda att betala för det.

Rebecka Janols uppmanar också läkare och andra användare av journalsystem att inte ge upp utan fortsätta engagera sig för att förbättra systemen. Att försöka ha en positiv grundinställning till möjligheterna med IT är viktigt, då ökar förutsättningen till att journalsystemen kan vara en del av utvecklingen av sjukvården.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera