Nyhet

Journalisten som hade två drömyrken och tvingades välja

Att Christine Takami Lageborns examensarbete utsågs till ett av världens bästa var kanske ingen slump. Långt ifrån alla läkarstudenter har en bakgrund som professionell skribent.

Det var däremot lite av en slump att hon alls blev läkare. Som reserv 32 till KI:s populära läkarprogram hade hon så gott som gett upp hoppet om att komma in. Hon fick jobb som kommunikatör på Sjukhusläkarna och hade jobbat i två dagar när beskedet kom att hon var antagen. Anställningskontraktet var inte ens påskrivet när Christine kanske tog hem rekordet i kort anställningstid.

Christine, hur såg en vanlig arbetsdag ut för dig på ditt gamla jobb som dagstidningsjournalist?

–  Jag kom till jobbet vid 08.30. Sedan följde morgonmöte där vi pratade igenom dagens tidning – vad som var bra och mindre bra. Sedan delades det ut uppdrag inför morgondagens tidning och jag åkte ut med en fotograf och intervjuade någon och därefter åkte jag hem och skrev och ringde runt. Någon gång i månaden jobbade man kväll eller helg. En period var jag hälso- och sjukvårdsreporter och då fokuserade jag mest på de frågorna.

Hur kom det sig att du valde att omskola dig till läkare?

– Som barn ville jag bli journalist eller läkare. Det var två parallella spår. Och när jag senare blev hälso- och sjukvårdsreporter började åter igen tanken på läkaryrket gro. Det avgörande var en neddragning på tidningen som inträffade när jag var nybliven mamma. Plötsligt var jag varslad och föräldraledig på samma gång. Jag läste in naturbasåret och efter föräldraledigheten kom jag in på läkarprogrammet, två dagar efter det att jag hade börjat på ett nytt jobb på hos Sjukhusläkarna. Det var ett svårt beslut att säga upp mig. Men jag ville ta chansen att förverkliga läkardrömmen och cheferna var förstående, och jag fick fortsätta som bloggare.

Vilken är den största skillnaden mellan läkaryrket och ditt tidigare jobb?

– Det är fler rutiner i sjukvården – som journalist var jag mer självgående. Läkaryrket kan vara mer förutsägbart, åtminstone upplevde jag det så som underläkare i somras. Samtidigt innebär det ett helt annat ansvar, vilket är kul. Även arbetsmarknaden är annorlunda. Det är lättare att få jobb som läkare.

Vilka erfarenheter har du mest nytta av i din nya roll som läkare?

– Framför allt har jag märkt av nyttan i anamnestagandet – det tänket har jag i mig sedan tiden som journalist. Jag har en tydlig idé om vad jag vill få fram och en känsla av när jag har kommit i mål. Det har jag känt mig bekväm i sedan termin 1. Även att skriva journal och formulera mig muntligt brukar gå bra och examensarbetet var nog betydligt lättare för mig att skriva än för många andra. I ”Undergraduate awards” blev arbetet utsett till ett av de bästa bland bidrag från hela världen. Det kan jag delvis tacka min journalistbakgrund för – god handledning var också viktigt.

Vilka fördomar har du stött på som före detta journalist i sjukhuskorridoren?

– Jag upplevde som reporter att läkare inte gärna vill prata med media och det har jag till viss del fått bekräftat inifrån. Det finns någon slags förutfattad mening om att journalister ”ändå inte kommer att förstå”. Men i förlängningen gör det att allmänheten inte heller förstår, så jag önskar att läkare oftare tog sig tiden att förklara för en journalist. Som läkare borde vi överlag ta mer hjälp av journalistkåren för att nå ut med viktig information till allmänheten. Annars har jag mest fått positiva kommentarer om min yrkesbakgrund, framför allt i kontakten med forskargrupper både före och efter att jag letade examensarbete. I det sammanhanget ses bakgrunden som journalist ofta som en merit.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra /

Prenumerera