Nyhetsarkiv

Journalhaveri – igen

Förra tisdagen låg journalsystemet Take Care nere under 6,5 timmar i Stockholm-Gotland. Även Dalarna drabbades samma dag av ett haveri i Take Care, som inte var relaterat till problemen i Stockholm, under cirka två timmar.

– Man blir minst sagt trött på det här, säger Marta Christensson, huvudskyddsombud på Karolinska.

Förra veckans haveri har orsakat mycket merarbete och enligt Marta Christensson är risken stor för att enskilda patienter drabbas. Framförallt för att uppgifter som las in i systemet strax innan det gick ner, mellan kl 10.29 och 10.49, har försvunnit och inte går att återställa. Det rör sig om exempelvis journalanteckningar och remisser.

– Vi har fått in ett stort antal provsvar utan tillhörande remiss. Nu försöker man ringa runt och försöka spåra remisserna, men det är svårt att få tag på alla och troligen är det ett antal patienter som aldrig kommer att få svar. De läskopior som periodvis gick att läsa var inte kompletta.

”Folk var verkligen arga”

– Jag var på ett möte i går med fackliga kolleger och IT-avdelningen. Folk var verkligen arga, och IT-avdelningen kunde inte ens ge besked om de ska Lex Maria-anmäla det här. Och sedan händer samma sak igen en vecka senare.

Stockholm och Gotland har samma journalsystem och all data lagras i servrar i Stockholm. Det innebär att även sjukvården på Gotland har drabbats av haverierna. Regina Göbel, ordförande i Gotlands läkarförening, säger att läget är ”riktigt besvärligt”. Det finns ett backup-system i form av så kallade läskopior som ska kunna användas för att få bakgrundsinformation om patienterna, men det har varit problem även med dessa, berättar hon.

Take Care har drabbats av återkommande stora haverier de senaste åren. I december 2008 låg journalsystemet nere i över ett dygn, i september 2010 havererade systemet igen och låg nere i 13 timmar och i mars 2011 var det ett 8,5 timmar långt avbrott. Nu i juni låg Take Care nere i fyra timmar den 5 juni, följt av avbrotten den 11 och 18 juni.

Gammal teknik

Ett av problemen med Take Care är att det i grunden bygger på en mycket gammal teknik. Den tekniska plattformen (programspråket) APL utvecklades och användes i huvudsak på 1960- och 70-talen och det är i dag ett känt problem att det är svårt att rekrytera IT-personal som behärskar APL.

Landstingsrevisorerna i Stockholm gjorde år 2008 en fördjupad granskning av Take Care i samband med utvecklandet av en ny IT-strategi i landstinget. Frågan om långsiktig hållbarhet i systemet togs då upp, mot bakgrund av den omoderna tekniken, och bedömningen gjordes då att Take Care kunde ses som ett alternativ för 4-5 år framåt, dvs som längst fram till 2013.

Jens Bergqvist är IT-direktör i Dalarna, där Take Care gick ner under två timmar den 11 juni.

– Take Care har en grundplattform som inte är den modernaste ur ett IT-perspektiv. Man får kämpa rätt bra för att få det stabilt. Men det är bra för vården, säger han och syftar bland annat på att journalsystemet vann ett användbarhetspris 2006.

”Får kämpa för att få det stabilt”

Dalarna är nu i avslutningsskedet i sitt införande av Take Care. Jonas Bergqvist betonar att journalsystemet är CE-märkt, vilket bland annat innebär att leverantören gör en kravlista till landstinget som måste uppfyllas för att funktionaliteten ska garanteras. Jens Bergqvist är självkritisk.

– Jag önskar att vi kunde skylla på någon server i Stockholm, men det kan vi inte. Vi har belastat systemet hårdare när vi släppte in primärvården i Take Care och vi måste säkra upp bättre. Men rent praktiskt tror vi att haveriet beror på problem med en backup som gjordes under natten till den 11 juni.

Även PMO låg nere

Förra tisdagen låg även PMO, primärvårdens nya journalsystem i Skåne, nere under en timme. Göteborgs stad drabbades samma dag av ett stort strömavbrott, som ledde till att delar av Sahlgrenska sjukhuset var utan ström i drygt 20 minuter eftersom ett av reservkraftsystemen inte fungerade.

Sjukhusläkaren har sökt ansvariga på Stockholms läns landstings IT-avdelning utan att lyckas.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera