Nyhet

Journalen som skriver sig själv

Användningen av nästa generationens taligenkänning ökar stort i USA. Många sjukhus har implementerat ett generativt AI-verktyg som automatiskt skapar så gott som fullständiga journalanteckningar direkt efter patientmötet. Men i Sverige dröjer tekniken.

Jeffrey Cleveland är barnläkare vid Atrium Health Levine Children’s Charlotte i North Carolina.

– Jag ansvarar för vårt sätt att testa och använda ny teknik och har till min hjälp en frivillig testgrupp av chefer, läkare och annan vårdpersonal och administratörer.

Atrium Health är en av de stora hälso- och sjukvårdsaktörerna i USA och driver 100-tals vårdinrättningar med cirka 11 000 läkare och 22 000 sjuksköterskor. Atrium Health är i sin tur en del av Advocate Health, en icke-vinstdrivande hälso- och sjukvårdsaktör.

Sedan många år har Jeffrey Cleveland engagerat sig i användningen av digitala vårdtjänster. En dag i veckan arbetar han som kliniker, den övriga tiden leder han sjukhusets utvecklingsresa inom generativ AI och annan teknik.

Jeffrey Cleveland, barnläkare vid Atrium Health Levine Children’s Charlotte i North Carolina

För cirka tio år sedan började Atrium Health använda taligenkänningsteknik (förkortat TIK) och i juni 2023 pilottestade man AI-verktyget DAX Copilot, den senaste generationens taligenkänning som automatiskt skapar utkast till journaler efter patientmöten.

– Först fick vår testgrupp använda tekniken, därefter lät vi en grupp av kirurger pilottesta den kompletta tjänsten av verktyget. Efter en utvärdering startade vi sedan implementeringen, först i primärvården och sedan på flera sjukhuskliniker. Inom det närmaste året räknar vi med att ha cirka 2 500 användare.

Jeffrey Cleveland uppger att han inte har några ekonomiska intressen eller bindningar till Microsoft som tillhandahåller AI-verktyget.

– Vi fortsätter att göra studier och utvärderar användningen för att identifiera både vinster, problem och utmaningar, men också utvärdera om vi tjänar på att betala för AI-verktyget. Det är många licenser som ska finansieras av arbetsgivaren.

För oss är det högprioriterat att försöka lätta på den bördan och skapa en bättre arbetsmiljö och trivsel. Jeffrey Cleveland

DAX Copilot bygger på generativ AI-teknik och är enkelt uttryckt en komponent i taligenkänningsteknik. Men till skillnad från TIK, som kort sammanfattat är en ren transkriberingstjänst från tal till skrift, kan DAX Copilot spela in möten mellan läkare och patient via en mobilapp, strukturera och förvandla konversationen till en klinisk anteckning som automatiskt förs in på rätt ställe i journalen. Anteckningarna är mellan 70 till 90 procent fullständiga när AI-verktyget arbetat klart. Den redigering och komplettering av uppgifter som krävs går snabbt och kan göras direkt i mobilen, menar Jeffrey Cleveland. När patienten lämnar rummet är journalen signerad och klar.

– Det är på många sätt en revolutionerande teknik. Precis som i många andra länder brottas även många av våra läkare med en tung administrationsbröda och drabbas av utmattningssymtom. För oss är det högprioriterat att försöka lätta på den bördan och skapa en bättre arbetsmiljö och trivsel, säger Jeffrey Cleveland.

Microsoft har utvecklat AI-verktyget stegvis. Den tidigare version DAX är tränad på över tio miljoner patientbesök. Här kombineras AI med medicinska sekreterare som granskar och färdigställer journalanteckningen innan den signeras av läkare. Nästa steg i utvecklingen blev den helautomatiserade versionen DAX Copilot.

Den stora vinsten är att jag kan vara mer närvarande och fokusera på patientmötet, det finns ingen störande teknik i rummet.Jeffrey Cleveland

Utvärderingar som Microsoft gjort i USA visar att AI-verktyget kan spara cirka sex minuter per patientbesök.
Den pilotstudie som genomfördes vid Atrium Health visar sammanfattningsvis en hög användarnöjdhet och att AI-verktyget sparar tid, beroende på arbetsplats.

– Medianvärdet var 20 minuter per dag. Cirka 39 procent sparade minst 30 minuter. Ungefär 18 procent sparade minst en timme per dag. I intervjuer har vi läkare som kapat två timmar av administrativt arbete utanför jobbet. I den första pilotstudien har vi inte lyckats identifiera vilka medarbetare som har mest nytta av verktyget. Det ska vi försöka ta reda på i en kommande studie.

Även i USA hamnar patienter på väntelistor och förhoppningen, menar Jeffrey Cleveland, är att kunna korta köer och öka tillgängligheten med AI-verktyget.

– Hur mycket tid man tjänar handlar om olika faktorer som språkmönster och specialitet. Som barnläkare försöker jag att anpassa och förenkla språket, vilket innebär att jag måste korrigera cirka 20 till 25 procent av anteckningarna. Samtidigt är 75 procent av anteckningarna är korrekta, så även jag sparar tid. Den stora vinsten är att jag kan vara mer närvarande och fokusera på patientmötet, det finns ingen störande teknik i rummet.

Det finns två olika sätt att använda AI-verktyget, beroende på journalsystem. Epic är hittills det enda journalsystemet som till fullo integrerat DAX Copilot. Vid Atrium Health används verktyget fristående som ett komplement till TIK.

– Det finns en särskild vy i datorn där man kan öppna programmen och sedan enkelt föra över journalanteckningar från mobilen. Det går också att lägga till de sista delarna som kanske inte togs upp under patientsamtalet. Det kan man endera göra via röstinspelning eller manuellt skriva in det som ska kompletteras. Det går snabbt och är enkelt, säger Jeffrey Cleveland.

Jag ser fram emot den dagen då AI-tekniken inte är vår herre utan vår tjänareJeffrey Cleveland

I framtiden hoppas han att AI-verktyget även ska kunna integrera besluts- och kunskapsstöd som ett stöd i diagnostisering, men också för att tidigt upptäcka riskfaktorer för utveckling av olika sjukdomar.
– Det vore förstås en värdefull tjänst om man som läkare kan bli uppmärksammad på differentialdiagnoser och symtom som skulle kunna vara ett tidigt skede av exempelvis diabetes eller andra sjukdomar.

Utvecklingen går rasande snabbt, menar han. Den senaste uppdateringen av AI-verktyget har ökat träffsäkerheten och tillförlitligheten.

– Ju mer vi använder tekniken, desto mer exakt blir resultatet. Bara under de senaste nio månaderna har tiden jag lägger på redigering minskat rejält. Det är rätt anmärkningsvärt.

Om Jeffrey Cleveland får drömma stort hoppas han att utvecklingen leder till en journal som skriver sig själv med högsta kraven på exakthet och tillförlitlighet. Han hoppas också att AI-verktyget på sikt integreras med journalsystemet, att processen blir sömlös och att korrekta ICD-koder och andra parametrar som beställning av exempelvis labbprover och röntgen automatiskt förs in i journalen.

– Det här är något vi för en kontinuerlig dialog med Microsoft om. Sedan hoppas jag förstås på att kostnaderna för licenser kan sjunka så att vi kan få in fler användare. Jag ser fram emot den dagen då AI-tekniken inte är vår herre utan vår tjänare.

Jesper Hessius arbetar vid Västmanlands sjukhus i Västerås. Han är specialist i internmedicin och snart färdig kardiolog.

Vid sidan av sitt kliniska arbete har han ett deltidsuppdrag som medicinsk chef i Norden för taligenkänning på Microsoft.

– Jag ser mig som en brygga mellan teknik och klinik. Parallellt med min läkarkarriär har jag arbetat med olika medtechprojekt och startups. Jag har sett stora behov av att förbättra implementeringen och användningen av tekniska lösningar i sjukvården.

En fjärdedel av sin tid arbetar han för Microsoft och stöttar bland annat kliniker med implementering av tekniklösningar för taligenkänning (TIK). Han menar att tekniken minskar dubbelarbete och stödjer standardisering över avdelningsgränser, samt förbättrar patientjournalernas noggrannhet och kvalitet. Samtidigt förstår han det motstånd som finns mot TIK.

Det har funnits en farhåga i Sverige att AI-verktyg ska rationalisera bort medicinska sekreterare. Jesper Hessius

I en artikel i Sjukhusläkaren i oktober 2023 (”Delade meningar om taligenkänning i Växjö”) handlar kritiken kortfattat om att tekniken inte sparar tid då läkare måste redigera, korrigera och komplettera anteckningar och medicinska termer, att det saknas för lite AI-intelligens i programmet och att administrativa delar som kallelser och ordinationer måste skötas med andra verktyg.

– Så gott som alla regioner i Sverige har köpt in TIK, och det finns fortfarande utmaningar som behöver övervinnas. Men i det långa loppet kommer man att tjäna på tekniken, inte minst när det handlar om att hänga med i utvecklingen och skapa bra förutsättningar för att implementera nästa generationens taligenkänning med helautomatiserade AI-verktyg som DAX Copilot. Med TIK på plats är starttiden kort.

Det har funnits en farhåga i Sverige att AI-verktyg ska rationalisera bort medicinska sekreterare. Men Jesper Hessius tror snarare att yrkeskåren kommer att fortsatt ha en viktig roll i framtiden, men med andra typer av uppgifter.

– Vi pratar mycket om uppgiftsväxling och med AI-verktyg som taligenkänning kan medicinska sekreterare ta över mer av administrativa uppgifter som idag ligger på annan sjukvårdspersonal.

I Region Kronoberg har TIK inneburit att medicinska sekreterare lägger mindre tid på att transkribera läkaranteckningar och kan istället ta hand om kallelser och bokningar av patienter som tidigare gjordes av sjuksköterskor, menar Jesper Hessius.

I USA har implementeringen av DAX Copilot kommit långt. I Europa står Storbritannien på tur. Men det kommer sannolikt att dröja innan Microsoft-verktyget introduceras i Sverige, menar Jesper Hessius.

– Vi är framme vid en punkt där tekniken nått en så pass hög mognad att den kan rullas ut internationellt. Storbritannien har fördelen att språket är engelska. När tekniken når Norden och når svenska sjukhus är svårt att utlova, men vi har en hög digital mognad och goda förutsättningar i Sverige.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera