Jouren fortfarande sjukvårdens akilleshäl
Tvärtemot Lundqvists vision har utvecklingen fortsatt mot en alltmer subspecialiserad läkarkår och allt större sjukvårdsenheter genom sjukhusfusioner och reducering av antalet fullvärdiga akutsjukhus.
Med allt färre utbudspunkter för akut vård har jourarbetet, från att tidigare ha erbjudit några timmars nattlig sömn, alltmer övergått i ett kontinuerligt dygnet-runt-arbete.
Införandet av det nya EU-arbetstidsdirektivet bidrar till en bättre arbetsmiljö men har inte gjort arbetet lättare för den som skall planera jourschemat.
Att försöka skilja akut från elektiv verksamhet har varit ett mål inom många verksamhetsområden som sällan kunnat förverkligas.
Många verksamma inom jourtunga specialiteter vittnar om att allt större del av tjänstgöringstiden upptas av jourarbete.
Dagens trend med vårdvalsmodeller och privatisering av stora delar av primärvården medför att allmänmedicin alltmer backar från sitt uppdrag avseende primär bedömning av akut sjuka dygnets alla timmar.
Akutläkarkonceptet som Lundqvist aldrig ville sanktionera fullt ut har trots allt sett dagens ljus med varierande framgång. Många unga läkare väljer idag aktivt tidig subspecialisering, bort från jourtunga specialiteter svåra att kombinera med familjeliv och en aktiv fritid.
2009 konstaterade Göteborgs sjukhusläkarförening (GSLF) i en motion till Sjukhusläkarföreningens fullmäktige att jourveckor blivit ett av de vanligaste sätten att schemalägga sjukhusbundna jourläkare.
I sin motion yrkar GSLF att Sjukhusläkarföreningen skall verka för att skapa konsensus kring vad som är rimlig frekvens för jourveckor samt verka för ett tillägg i de centrala rekommendationerna med avseende på vad som är rimlig frekvens av jourveckor.
Sjukhusläkarföreningens styrelse valde att försöka skapa sig en bild kring problematiken genom en enkät till våra medlemmar samma höst.
Att jourfrågan alltid varit viktig för vår organisation återspeglas i föreningens medlemsenkät 1996. Dåvarande Överläkarföreningen (idag Sjukhusläkarföreningen) skickade en enkät till 10 procent av föreningens medlemmar (n=1011), 46 procent av de som svarade deltog i primärjoursverksamhet och hade i median tre jourpass per månad.
38 procent hade nattjourspass och även här rörde det sig om tre pass per månad.
44 procent hade den då gällande beredskap A med i median fyra pass per månad och 18 procent beredskap B med likaså här fyra pass per månad.
Så ser jourarbetet ut idag
Hur ser det då ut 14 år senare? I dagens undersökning uppger 49 procent att de deltar i sjukhusbunden jour och 78 procent uppger att de deltar i beredskapsjour i hemmet.
Vad som skiljer från tidigare är att idag deltar allt fler av överläkare och specialistläkare omväxlande i primär sjukhusbunden jour och beredskapsjour jämfört med tidigare studie.
Dagens jour har till stor del reformerats under åren mycket för att efterleva arbetstidslagen och EU:s arbetstidsdirektiv.
I vår studie deltar 50 procent av de som har sjukhusbunden jour på scheman med så kallade nattjoursveckor och 50 procent har jouren kontinuerligt utlagt i ordinarie arbetsvecka.
Trenden är att ju större sjukhus ju sannolikare att man har jouren organiserad i nattjoursveckor. Vidare deltar två av tre specialistläkare i nattjoursveckor och motsvarande siffra för överläkare är en av tre.
Oavsett storlek på sjukhus så är tre nattpass vanligast även om två förekommer och några få rapporterar fyra nattpass på en vecka. En majoritet av de tillfrågade är lediga såväl före som efter nattjour.
Fortfarande förekommer långa jourpass
Jourpassets längd är en viktig arbetsmiljöfråga
Fjorton procent uppger att man har jourpass som överskrider 24 timmar. 55 procent har pass mellan 13-24 timmar och 31 procent kortare pass än 12 timmar.
På beredskapssidan hade 73 procent dygnspass på vardagar och enbart 18 procent har möjlighet att vara ledig dag efter jour.
På helgerna uppger 36 procent att man har beredskapspass som varar längre än 48 timmar, det vill säga hela helgen. 23 procent har beredskapspass ett till två dygn. 34 procent har pass på 13-24 timmar och 7 procent har beredskapspass som är kortare än 12 timmar. Även om trenden med långa pass är vanligast på våra små sjukhus så är även de stora sjukhusen stora syndare.
Endast en av tre hade möjlighet att vara ledig dag efter helgjour.
Sedan 80-talet kan vi följa en tydlig trend mot att andelen överläkare och specialister ökar i proportion till andelen underläkare som tidigare stod för en stor del av jourtjänstgöringen.
Inte minst påverkas detta av att allt färre AT läkare får gå självständiga primärjourer. I takt med detta förskjuts åldern som sjukhusspecialister behöver delta i primärjoursarbete stadigt uppåt.
På frågan vid vilken ålder man slutade gå primärjour för att enbart vara beredskapsjour var svaret i medeltal 44 år men spridning är stor från 31-59 års ålder.
Jouren sjukvårdens akilleshäl
Efter många års jourande kan jag bara konstatera att jouren är och förblir sjukvårdens akilleshäl.
Långa pass med ensamarbete, tveksam handledning och en ostrukturerad oförutsägbar belastning. Inte har arbetsmiljön blivit bättre i takt med dagens brist på vårdplatser.
Vårt nuvarande jouravtal har av många arbetsgivare kritiserats som alltför generöst och är ofta uppe till diskussion vid varje avtalsrörelse. Samtidigt så finns ett betydande missnöje från professionen avseende ersättningen för beredskapspass som även om mobiltelefoner gör att man slipper vara fjättrad till egna bostaden så innebär detta en betydande inskränkning i privatlivet.
Vad svarar vi då Göteborgs Sjukhusläkarförening. För de som har jourveckor så har 23 procent tjänstgöring var tredje eller var fjärde vecka. 77 procent har jourveckor mer sällan än en per månad.
Under perioder med högre belastning som semester ökar antalet nattjoursveckor. Då går 67 procent var tredje till var fjärde vecka och enbart var tredje mer sällan.
Även om antalet jourveckor ökar vid perioder med hög belastning så tycks inte primärjoursåtagandet vara större än 1996. Annat är det för läkare under utbildning. Källor från Sahlgrenska universitetssjukhuset rapporterar att yngre läkare tjänstgör 25-30 procent inom kärnverksamheten och övrig tid fördelas mellan olika jouruppdrag och ledighet för jourkompensation.
Vill man idag ha ett samlat grepp på jourproblematiken får man göra en ny enkät som även inbegriper SYLF:s medlemsgrupper.
Så gjordes undersökningen
På uppdrag av Sjukhusläkarföreningen skickade företaget Synovate en undersökning till 1000 slumpvis valda medlemmar från föreningen. Undersökningen genomfördes september till oktober 2009. Svarsfrekvensen efter påminnelser blev 63 procent. Syftet med enkäten var att kartlägga medlemmarnas jourarbete, inställning till arbete under friare former och en läsvärdesundersökning av tidningen Sjukhusläkaren.
Thomas Zilling,
vice ordförande i
Sjukhusläkarföreningen.
