• 21 september 2015
• 1
• AV: Malin Gavelin

Hon bytte de invanda sjukhuskorridorerna mot regnskog och kängurur ”over there” – och upplevde att den medicinska kvaliteten höjdes på köpet.

Eva Moqvist är en av många radiologer som har valt att jobba utomlands för svenska och danska sjukhus.

Bristen på radiologer i Sverige är stor. Så stor att flera sjukhus har valt att köpa in sin jourverksamhet från privata företag på andra sidan jordklotet. Där, i ett kontorslandskap i en av Sydneys många skyskrapor i det som kallas Central buisiness district, befann sig radiologen Eva Moqvist under fyra månader förra året.

Men trots att arbetsgivaren inte längre var Karolinska Universitetssjukhuset i Solna utan TMC, TeleMedicinClinic, ett företag vars affärsidé bygger på att utnyttja tidskillnaden mellan Europa och Australien – upplevde hon inte avståndet hem till patienterna som särskilt stort.

– Jag jobbade under väldigt svenska förhållanden. Det skiljde väldigt lite mellan att bli uppringd i Australien och att bli kontaktad av en kollega i samma sjukhusbyggnad hemma i Sverige. Det handlade om att tolka de undersökningar som gjordes nattetid där hemma, mycket akuta CT-undersökningar men även en del vanlig slätröntgen. Samt att hjälpa till att prioritera – är detta en undersökning som måste göras mitt i natten eller kan den vänta? Behöver vi göra CT på den här patienten eller ej?

De medicinska fördelarna med att arbeta dagtid i Australien jämfört med att joura hemma i Sverige var många, enligt Eva Moqvist. Inte minst på grund av att   allt arbete skedde i team, med ständig möjlighet att konsultera en erfaren kollega vid skrivbordet strax intill.

– Sedan är det ju så att man inte alltid gör ett lika bra jobb nattetid – det är väldigt slitigt. Kvaliteten blir helt enkelt bättre när man själv är pigg och vaken och slipper ställa om sitt dygn. Och samtidigt ger vi de radiologer som är kvar i Sverige möjlighet att sova på nätterna och vara tillgängliga för sina sjukhus dagtid, säger hon.

Runt sig i Sydney hade Eva Moqvist även ett helt team av röntgensjuksköterskor som skötte all logistik. De sorterade inkommande samtal och remisser och hjälpte läkarna att styra flödet. Om en bild inte hade kommit fram eller något annat tekniskt problem uppstod nådde det samtalet aldrig ens fram till Eva Moqvist. Kvar blev bara samtalen av medicinsk natur.

– I och med det gjorde jag bara det som jag faktiskt är utbildad för att göra. Många saker man gör under ett vanligt arbetspass hemma i Sverige är egentligen saker man inte är särskilt bra på – till exempel lokalisera var patienter ligger eller leta reda på en kollega som inte svarar på en sökning. Jag har inte något emot att göra de sakerna – men det är inte speciellt effektivt och inte det bästa sättet att utnyttja radiologernas kunskaper när det är en sådan brist.

Som svensk läkare känns det även väldigt förmånligt att få komma till just Sydney, menar Eva Moqvist och berättar att flera kollegor har valt att ta med sig hela familjen och precis som hon själv sett det hela som en möjlighet att få se sig om i världen. För utanför kontorstid går det att både snorkla och klappa kängurur – eller ta en dagstur till områden med regnskog eller annan storslagen natur. På så vis blir det en win-win för alla, upplever hon.

– Jag skulle rekommendera alla som är nyfikna på det här arbetssättet att våga ge sig i väg och prova. Australien är ett fantastiskt land och människorna är öppna, hjälpsamma, artiga och lätta att lära känna. Jag var aldrig med om att något samtal bröts eller att det tekniska inte funkade på grund av avståndet.

Men däremot är det viktigt att poängtera att kollegorna hemma i Sverige behövs i allra högsta grad de också, menar Eva Moqvist. Radiologer måste finnas på plats även ute på sjukhusen och se till så att exempelvis undersökningarna utförs korrekt.

– Men i den skala som den här verksamheten bedrivs i dag tycker jag bara att den är till nytta för den svenska sjukvården och bör ses som en möjlighet att utvecklas för läkarna. Jag lärde mig så otroligt mycket genom att samarbeta med olika sjukhus. Som att saker kan göras på så många olika sätt och att det finns flera vägar att gå för att nå samma goda resultat.

Fler specialiteter inom läkarkåren skulle absolut kunna göra på liknande sätt och utnyttja tidskillnaderna för sin jourverksamhet, menar Eva Moqvist. Inte minst när det gäller väldigt smala områden där de erfarna specialistläkarna är väldigt få.

– En slags bakbakjour som inte behöver åka in utan kan ge råd på telefon skulle mycket väl kunna sitta på andra sidan jordklotet inom en mängd olika specialiteter. Det här sättet att arbeta borde definitivt kunna utnyttjas mer genom att flera sjukhus gick samman.