Jobbar du på lunchen?
Nyheter
Du har precis satt gaffeln i potatisgratängen när sökaren piper. Trots att du har rast svarar du troligen på anropet. Så är kulturen inom läkarkåren. På en del håll i landet försöker läkarföreningarna att styra upp kollektivavtalen.
Vid Helsingborgs lasarett är matsituationen just nu något kaotisk. Under en ombyggnadsperiod finns ingen matsal, personalen tränger ihop sig i underdimensionerade fikarum. Telefoner ringer, mikrovågsugnar piper.
– På lunchen ska man kunna vila. Hur kan det här räknas som min fritid? säger Marie Wedin.
Vid ett bord sitter ortopeden Mattias Rydberg med en sallad. Han svarar alltid i telefonen när den ringer. Och det gör den. Vi frågar om han får betalt när han ger medicinska råd under lunchen.
– Nej, och det är ju inte så bra. Men det är bra att sköterskorna kan nå mig.
De lokala kollektivavtalen kring lunch skiljer sig åt runt om i landet. I Sörmland har sjukhusläkarna nyligen kommit överens om ett lokalt kollektivavtal som ger rätt till måltidsuppehåll för de som bär joursökare dagtid och inte kan lämna den ifrån sig. Tidigare drogs 45 minuters lunch för alla även om man inte tog någon lunch.
– Tanken är att vi i möjligaste mån ska lösa det så att vi överlappar varandra och alla får rast, men i vissa verksamheter fungerar inte det, t.ex. om du är bakjour i kirurgi, säger Marie Engman, ordförande för Sjukhusläkarna i Sörmland.
Principen i Sörmland är att den tid du har joursökaren på dig räknas som betald arbetstid, oavsett om du blir störd eller inte. En rast innebär ju att du ska kunna lämna byggnaden och uträtta ärende på stan och det kan du inte om du har en joursökare.
En sak som är tydlig är att avtal är en sak och verklighet något annat.
– Vill du veta den officiella bilden eller hur det faktiskt ser ut? frågar Edvard Lekås, ordförande i Sjukhusläkarna Kronobergs län där arbetsgivaren drar en halvtimmes lunch, men också vill att läkarna ska stämpla ut och in på lunchen så att de får betalt om de faktiskt jobbar.
– Jag tror det är ett fåtal här som stämplar. Vi förlorar nog på att göra som vi gör, men man vill inte krångla och gå till flextidsklockan.
I praktiken innebär det att läkarna jobbar gratis om de svarar på ett samtal under lunchen. Men enligt Edvard Lekås är det ingen stor fråga.
– Man är så van att man har slutat bry sig.
Ett fackligt dilemma är att många läkare vill bli störda, även de som inte har jour, vilket kan förklaras med ansvarskänslan för patienterna. Gör man en googlesökning på ”lunchrast” och ”läkare” handlar de tio första sidträffarna om en patient som dog när läkaren gick på lunch under en operation, utan att ta med sig sökare/telefon. Såklart vill ingen riskera patienternas hälsa. Att veta att man gör ett bra jobb – inte lämnar någon i sticket – ger en tillfredsställelse, men samtidigt görs en del störningar mer av slentrian än av livsnödvändighet.
– Vi kan nog ställa högre krav på övriga yrkesgrupper att bara söka om de verkligen måste. I andra yrken hade man aldrig accepterat att bli störd så mycket som vi blir, säger Marie Engman.
Vem har ansvar för att förändra situationen?
– Det krävs en uppfostran åt båda håll. Om vi inte vill ha det så här måste vi vara tydliga med att rasten är vår fritid och att man inte ska söka oss då.
Charlotte Ågren
På min arbetsplats får läkarna i stort sett varje lunch frågor om patienter. Därför förhandlade vi till oss att arbetstiden förkortades med en halvtimme. Jag arbetar inom palliativ hemsjukvård.
Hälsningar
Calle