Nyhetsarkiv

JO-anmälda för brott mot yttrandefriheten

Per-Otto Olsson, anklagas också av enskilda läkare och fackliga företrädare för att lönediskriminera flera kritiska läkare och använda sig av ”management by fear”.
Per-Otto Olsson och Åke Rosandher tillbakavisar alla anklagelser och säger att de aldrig straffat eller hotat någon.

Bakom JO-anmälan för brott mot grundlagens yttrande- och meddelarfrihet står överläkaren och gynekologen Leif Hidmark i Norrköping.

– Jag har gjort min anmälan för att jag anser att en av våra mycket duktiga ortopeder, Roger Skogman, blivit både lönediskriminerad och stoppad i sin karriär som straff för att han varit öppet kritisk i media till de strukturella förändringar som så många läkare ifrågasätter.

Roger Skogman har varit vice ordförande i föreningen ”Rädda Vrinnevisjukhuset”, som bildades för att värna sjukhuset. Föreningen som är opolitisk består främst av sjukhuspersonal av alla kategorier, med representanter för de största klinikerna, men även av icke-sjukhusanställda ortsbor.

I JO-anmälan hänvisar Leif Hidmark till intervjuer i lokalpressen och en bandupptagning av ett möte där chefen för Ortopedicentrum, Per-Otto Olsson, på frågor av Roger Skogman svarar att Roger Skogman just nu kan känna sig rökt som överläkare på grund av hur hans engagemang tagit sig uttryck.

Per-Otto Olsson förklarar också på bandet för Roger Skogman att om det varit ett privat företag så hade Roger Skogman sannolikt inte jobbat kvar, men eftersom landstinget inte är ett privat företag så måste ledningen markera att man inte är riktigt nöjd och så ger Per Otto-Olsson Roger Skogman beskedet: ”Så att i det korta perspektivet så är det rökt med överläkartjänsten”.

På bandet frågar också Roger Skogman om han ska glömma bort löneutvecklingen på grund av sitt engagemang och får till svar att ”just nu” kan han det, ”inte på grund av engagemanget utan på grund av hur engagemanget tagit sig uttryck”.

Till Sjukhusläkaren säger Per-Otto Olsson att han inte visste att samtalet bandades och att han kanske inte skulle svarat exakt. likadant på en viss typ av frågor om han varit medveten om det.

Per-Otto Olsson:

– Mitt syfte med mötet var att jag ville träffa Roger för han är en duktig ortoped, klok och stark människa. Jag ville träffa honom för att tydliggöra att han får hemskt gärna driva vilka frågor som helst utanför arbetstid, men att jag skulle gärna sett att han använt lika stor kraft på att hjälpa organisationen att komma framåt på arbetstid. Det får man klart för sig om man lyssnar på resten av det över en timme långa bandet.

Roger Skogman som nu sagt upp sig och ska börja en ny tjänst som ortoped i Falun säger till Sjukhusläkaren att han gärna skulle stannat kvar som ortoped på Vrinnevisjukhuset som han tycker varit ett bra sjukhus med mycket ambitiösa och entusiastiska kollegor, men att situationen blev ohållbar.

Jag blev lönediskriminerad och man stoppade min personliga karriär. Jag var en av tre ortopedläkare i Östergötland som fick uppseendeväckande låg löneförhöjning. Jag fick 500 kr i påslag år 2004, trots att jag var en av de fyra, bland 17 läkare, som min klinikchef i Norrköping ville ge mest i löneökning.

Stig-Eric Åström, orförande i Östergötlands läkarförening och förhandlingsansvarig för läkarföreningen i länet:

– Det är klart och tydligt att Roger Skogman har lönediskriminerats, men även Helene Andersson-Molina som är ordförande i föreningen ”Rädda Vrinnevisjukhuset” har lönediskriminerats. Båda fick 500 kr i lönepåslag vilket väl är hälften av vad de andra ortopederna fick, trots att de var rekommenderade extra mycket i lönepåslag av deras klinikchef.

– Deras kliniska verksamhet är felfri. Roger Skogman är en mycket kompetent ortoped som säkert kommer att uppskattas mycket i Falun, men det var totalstopp när våra förhandlare ville ge dessa personer högre lönepåslag, säger Stig-Eric Åström.

I Leif Hidmarks JO-anmälan sägs att före detta klinikchefen på ortopedkliniken i Norrköping Peter Rockborn, föreslog en löneökning på 2000-3000 kronor i månaden för Roger Skogman, utgående från kompetens och tidigare löneutveckling

Till Sjukhusläkaren säger Peter Rockborn, som idag är ställföreträdande verksamhetschef inom Ortopedicentrum, att han inte vill kommentera om Roger Skogman och Helene Andersson-Molina har blivit lönediskriminerade för sina åsikters skull.

– Som chef och sakkunig blev jag tillfrågad vilka kollegor i Norrköping som jag ville höja lönen extra för. Jag valde ut fyra personer av 17. Bland de fyra fanns både Roger Skogman och Helene Andersson-Molina, som jag tyckte låg för lågt med tanke på deras kompetens. Jag ville ge dem extra påslag, men så blev det inte.

Finns det någon yrkesmässig anledning till att exempelvis Roger Skogman bara ska ha cirka 1,5 procents löneökning när utfallet blev drygt tre procent för ortopederna?

– Nej, Roger Skogman har varit en jättebra och kompetent kollega. Han har inte bara varit kirurgiskt duktig utan han har engagerat sig i mycket annat också. Exempelvis har han sammanställt en handbok för ortopedjourer och varit studierektor för kandidaterna.

Chefen för ortopedicentrum, Per-Otto Olsson, tillbakavisar påståendena att Roger Skogman och Helene Andersson-Molina har lönediskriminerats.

– Vi har gjort en facklig löneförhandling. Det är inte arbetsgivaren som ensidigt sätter löner. Vad de här läkarna gjort på sin fritid har inte påverkat deras lön. Mer vill jag inte kommentera. Jag tycker inte att jag har någon anledning att gå in på hur vi bedriver fackliga förhandlingar. Jag antar att facket inte skulle skriva på löneavtalet om man tyckte att det skedde medveten lönediskriminering.

Anders Olai, som var förhandlingsansvarig från facket sida när det gällde lönerna för ortopederna på Ortopedicentrum:

– Vi kan ha synpunkter på individnivå, men det är arbetsgivaren som har beslutsrätten och bestämmer hur mycket enstaka individet ska få. Rent teoretiskt kan arbetsgivaren faktiskt lägga alla pengar på en enda person.

– Det vi främst bevakar i den här typen av traditionella förhandlingar är att den överenskomna procentsatsen verkligen läggs ut och att vi kanske förhandlar oss till ett upplägg som kan ge ännu mer. Men får vi inte ut procentsatsen som överenskommits så skriver vi inte på. I år fick vi ett ganska bra utfall med tanke på den ekonomi som råder, säger Anders Olai.

– Roger Skogmans och Helene Andersson-Molinas löner kan jag inte uttala mig om. Av princip kan jag som förhandlare inte kommentera enskilda personers löner. Då skulle min förhandlingssituation bli omöjlig.

Roger Skogman som nu alltså sagt upp sig och flyttar menar att det är tragiskt att en politiskt styrd organisation som ska vara demoktatiskt förankrad försöker kväsa dom som har insikter i verksamheten.
– Jag valde att säga vad jag tyckte offentligt, men har fått betala ett högt pris. Det är många läkare och sjuksköterskor som håller med mig, men som inte vågar säga sin mening öppet. De ser vad som kan hända och är rädda. Jag kan förstå dem.

– Det finns bara en arbetsgivare. Stöter du dig med arbetsgivaren måste du vara beredd att flytta till ett annat landsting.
Det är inte bara Roger Skogman som hamnat i kontrovers med chefen för ortopedicentrum Per-Otto Olsson.

ST-läkaren och ordföranden i föreningen ”Rädda Vrinnevi” Helene Andersson-Molina säger sig ha tvångshämtats och fått en varnande uppsträckning för att hon lät sig intervjuas i TV.

Per-Otto Olsson menar att det inte var frågan om någon tvångshämtning utan att han av vänlighet hämtade henne när hon sade sig ha svårt att ta sig till sjukhuset.
Per-Otto Olsson säger att han reagerade kraftigt på Helene Andersson-Molinas uttalande i TV och därför snabbt ville ha ett möte med henne för att klargöra för henne vad som är acceptabelt.

– Därför hämtade jag upp henne och vi åkte till sjukhuset där jag förklarade för henne att hon inte kan stå i landstingets kläder, med namnbricka, i landstingets lokaler, som representant för Ortopedicentrum och säga att patienter kommer att dö. Jag sade åt henne att det är inte okey att säga att patienter dör om man inte har stöd för det.

Helene Andersson-Molina, menar att hon inte förstår hur Per-Otto Olsson som centrumchef kan tro att en ST-läkare kan uppfatta det som snällhet att bli hämtad i hemmet och tvingad till jobbet för ett enskilt samtal.

Hon håller i stort sett med Per-Otto Olsson om vad som sades, men vill tillägga att hon svarade bara på frågan från reportern om personer kunde tänkas dö och att hon inte yttrade sig på arbetstid, eftersom intervjun gjordes kl 19.30 då hon hade slutat sitt jobb.

Saknar stöd i lagen

Numera tar Helene Andersson-Molina konsekvent av sig läkarrocken när hon intervjuas.

– Jag gör det för att det blivit sådant ståhej, men det står ingenstans i lagen att man inte får uttala sig med arbetsgivarens kläder på sig i arbetsgivarens lokaler. Det görs ju ständigt och jämt av andra läkare i andra sammanhang och uttalar man sig positivt är det visst okey.

Helene Andersson-Molina har bett att få veta varför hon fått lägst lönepåslag av alla.

– Hälsningen är att lönekriterierna är hur man uppfattas som medarbetare. Det är det besked jag fått.

Fotnot: Fallet utreds just nu av JO. “Dom” faller sannolikt tidigast i höst.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera