JK: ”Hemskt att det inte finns tillsyn av Rättsmedicinalverket”
De flesta myndigheter har, precis som hälso- och sjukvården, ett maskineri av interna och/eller externa granskningsinsatser som sätter igång när något har gått snett.
Justitiekanslern (JK) utövar extraordinär tillsyn av myndigheter och domstolar när de ordinarie granskningsmöjligheterna är uttömda. Det finns emellertid ingen utomstående myndighet som utövar ordinarie tillsyn över Rättsmedicinalverkets verksamhet.
– Det är ganska hemskt att det inte finns, säger Anna Skarhed (bilden) till Sjukhusläkaren.
I beslutet utifrån granskningen av Astrid Lindgren-fallet skrev hon att finns starka skäl att överväga att inrätta någon form av ordinär tillsyn över den rättsmedicinska verksamheten:
”Även om den rättsmedicinska verksamheten inte utgör hälso- och sjukvård finns det en sådan nära anknytning att en naturlig ordning vore att låta IVO få ansvaret att också utöva tillsyn över Rättsmedicinalverket.”
Ingen formell möjlighet att ställa krav på regeringen
Anna Skarhed har skickat beslutet både till socialdepartementet och justitiedepartementet.
– Bland annat för att just det påpekandet är viktigt. Jag gör en jämförelse med Osmo Vallo-fallet och uppmärksammar att JK tidigare faktiskt har påtalat detta. En tanke som finns med en sådan här skrivning i beslutet är att pusha på att en sådan utredning ska komma till.
Men Anna Skarhed påminner också om att JK inte har tillsyn över regeringskansliet och därför inte har någon formell möjlighet att ställa krav på att regeringen vidtar åtgärder.
– Men som regeringens ombudsman kan jag ju ändå ha anledning poängtera vad jag har skrivit i ett beslut när jag har möjlighet att föra ett samtal med dem.
Avgörande bedömningar som behöver kvalitetssäkras
Med tanke på teknikens utveckling anser Anna Skarhed att det är ett rimligt antagande att rättsmedicinska bedömningar får en allt större betydelse för rättsväsendet. Något som gör kvalitetssäkring och kontroll av verksamheten ännu viktigare.
– Det är en ganska konstig tanke att i den här verksamheten, som har så stor betydelse både för enskilda och för hela rättsväsendet, inte ska finnas samma typ av kontroll som finns i sjukvården. Det är också centralt för tilltron till en så viktig verksamhet.
I beslutet om Astrid Lindgren-fallet skriver JK att hon saknar den särskilda kompetens som krävs för att kunna uttala sig om huruvida Rättsmedicinalverket hade hanterat ärendet i enlighet med rättsmedicinsk vetenskap och beprövad metod.
– Jag kan förstå att man kan tycka att jag fegar ur när jag skriver att jag inte kan bedöma det, men det är ju samtidigt sant. Det skulle vara förmätet av mig att sitta och väga mellan de här storheterna när det gäller rättsmedicin.
Kan kalla in experter
Anna Skarhed säger att JK har möjlighet att kalla in experter i sina granskningar.
– Men i det här fallet hade det inte kunnat leda till något annat än att vi hade fått ytterligare en röst som inte kunnat vara säkrare än de experter som redan hade uttalat sig.
Hon tror också att om JK hade kallat in experter så hade det funnits utrymme för kritik och funderingar kring vilka dessa var.
– Därför tror jag att det var klokare att dra slutsatser utifrån det material som fanns, där många hade uttalat sig och det man kunde vara klar över var att det var osäkert.
JK har inte ansvar för extraordinär tillsyn över sjukvården utan granskade och kritiserade de rättsliga instanserna i det aktuella fallet. Men hon tycker ändå att man även inom sjukvården har anledning att funderar över hur man hanterar till exempel dokumentation.
– Det finns väldigt många delar i det här. Både hur rättsapparaten har fungerat, det är ju det jag har fokuserat på, men det finns också utrymme för att rannsaka sig själva inom sjukvården och fundera över hur man hanterat fallet.
– I det här fallet var det en person som gick in och jobbade på sin lediga dag som drabbades. Livet är inte rättvist.