Nyhet

Jättesveket mot Sveriges sjuka

Sedan 2004 har Sveriges drygt nio miljoner invånare, efter en dom i regeringsrätten, ett omfattande fritt vårdval till behandling inom EU. Det gäller även avancerad specialistvård.

Men den rättigheten är okänd, inte bara för Sveriges miljontals patienter utan även för sjukvården, där det råder en utbredd uppfattning att vård i andra EU-länder kräver både förhandstillstånd av ditt landsting och att vårdgarantitiden gått ut.

Men sanningen är den att EG-rätten ger dig som patient rätt att få samma vård som du får i ditt hemlandsting i vilket EU-land som helst. Redan imorgon.

– Det stämmer. Svenska patienter kan åka vart de vill inom EU och få vård antingen av landets offentliga sjukvård eller av en privat vårdgivare och få den ersatt av Försäkringskassan under förutsättning att patienten är berättigad till motsvarande vård i sitt eget hemlandsting.

Det klara beskedet ger Thomas Allvin, före detta departementssekreterare, som var regeringens sakkunnige expert i förhandlingarna om ett nytt patientrörlighetsdirektiv förra året.

Gäller det all sjukvård, även avancerad specialistvård som canceroperationer och hjärtoperationer?

– Ja, det gäller all vård som patienten kan få i sitt eget landsting. Sverige erkänner EU:s domstolsrättspraxis utan begränsningar.

Behöver inte patienten ett förhandstillstånd från sjukvården i det landsting patienten tillhör?

– Nej, det är bara att åka iväg. Patienten får betala resan själv till kliniken, men vårdkostnaden är Försäkringskassan skyldig att betala i efterhand, med avdrag för svenska patientavgifter.

I Sverige krävs remiss för specialistvård. Behöver inte patienten en sådan från sjukvården i hemlandstinget?

– Nej. Patienten behöver inte ens underrätta landstinget.

Kan patienten låta sig behandlas på en klinik inom EU även innan vårdgarantitiden gått ut?

– Ja, absolut. Försäkringskassan betalar. Rättigheten har inget med väntetider och vårdgarantier att göra.

Patienten kan välja att exempelvis låta sig opereras i Köpenhamn eller Bryssel även om patienten kan få sin behandling nästa dag eller inom en vecka i Sverige. Rättigheten grundar sig på EG-domar som handlar om den fria rörligheten av varor och tjänster inom EU. Så länge det inte finns ett EU-direktiv är det upp till varje land att praktisera EU:s domstolsrättspraxis efter eget huvud. Sverige har valt att följa EG-rätten fullt ut. Det har även bl.a. Nederländerna och Storbritannien.

Begränsningen i de svenska patienternas fria vårdval till vård inom EU är att så länge det saknas ett EU-direktiv, med gemensamma regler för EU:s medlemsstater, är det vårdgivarna i EU-länderna som själva avgör om de vill ta emot svenska patienter.

Men hittar du som patient en klinik som är villig att behandla dig, vilket i de flesta fall är möjligt, så är det okey.

– Du kan även låta dig behandlas av privata vårdgivare i EU-länderna som inte har avtal med det egna landets sjukvårdssystem. Försäkringskassan måste betala den vård du fått i efterhand såvida du skulle fått motsvarande behandling i ditt eget landsting, säger Thomas Allvin.

Hans Ekelund, verksamhetsutvecklare
på Försäkringskassan:

– Vi tillämpar EG-rätten i Sverige sedan 2004 efter en dom i regeringsrätten, det så kallade Jelinek-fallet. EG-rätten medger att medlemsstaterna inför begränsningar, men det har inte Sverige gjort.

– Begränsningarna kan handla om att ersätta enbart poliklinisk vård eller att det ska krävas ett förhandstillstånd. Det har diskuterats i Sverige, men idag tillämpas EG-rätten fullt ut. Det innebär att om patienten skulle fått motsvarande vård i sitt hemlandsting betalar vi ut pengarna för vården i efterskott.

Kriterierna för att Försäkringskassan ska betala vårdkostnaden är att patienten ska vara folkbokförd i Sverige, det ska vara en sjukdom eller ett hälsotillstånd som behandlas inom allmänna sjukvårdssystemet.

Vårdmetoder som används ska vara identiska eller i flera avseenden överenstämma med den behandling som man hade fått i det allmänna sjukvårdssystemet.

Om det inte är identiskt eller överensstämmer i flera avseenden så ska vårdmetoden ha använts av den utländske vårdgivaren i flera års tid och beskrivits i vetenskaplig littreratur.

– Det är här de svåra gränsdragningarna uppstår om vad som är vetenskaplig litteratur och hur vården är beskriven. Normalfallen är sällan några problem, säger Hans Ekelund.

Hur kan EG-rätten om fri rörlighet av varor och tjänster tvinga svenska staten att ersätta svenska patienters köp av vård utomlands med allmänna medel?

– Det finns en rad EG-domar om detta. Vad man kommit fram till, något förenklat, är att om man som medborgare i ett EU-land har tillgång till vård som en ”naturaförmån” i hemlandet så ska man även kunna ta med sig den ”naturaförmånen” och vända sig till en tjänsteleverantör och vårdgivare i ett annat EU-land och få den här vården utförd, säger Hans Ekelund.

Idag utförs en rad operationer av privata vårdgivare i Sverige på grund av resursbrist inom den offentliga sjukvården där patienten väljer att betala med privata pengar. Det kan handla om operationer av överviktiga eller starroperationer. Skulle dessa patienter få operationerna betalda av Försäkringskassan om de utfördes i ett annat EU-land, exempelvis Danmark?

– Ja, vi betalar, såvida det inte handlar om kosmetiska operationer, men handlar det om samma vård som patienten är berättigad till i sitt landsting eller skulle fått en remiss från sitt landsting till ett annat landsting så ersätter vi patienten om han eller hon åker exempelvis till Köpenhamn och får behandlingen utförd där.

Högkostnadsskyddet gäller

– Reglerna är utformade så att patienten får betala samma kostnad för vården som patienten skulle fått betala om vården utförts av landstinget i Sverige, vilket även innebär att högkostnadsskyddet gäller.

Reglerna gäller även för EES-länder så svenska patienter kan också åka till Norge, som är ett EES-land, och få behandlingen ersatt av oss, säger Hans Ekelund.

Hur garanteras kvaliteten om det går att söka vård även av privata vårdgivare som inte har avtal med landets sjukvårdssystem?

– Det är förstås svårt att garantera. Man får lita på de andra ländernas system för säkerhetscertifiering och till syvende och sist är det patientens eget ansvar att bedöma om man ska låta sig behandlas utomlands, säger Thomas Allvin.

Patienterna känner inte till möjligheterna till vård i andra EU-länder och en rundringning som Sjukhusläkaren gjort visar att sjukvården inte gör det heller. Vems ansvar är det att patienterna informeras om sina rättigheter?

Thomas Allvin:

– Jag tycker myndigheterna har en skyldighet att informera patienterna, men landstingen kan inte svära sig fria. Det är ju inom landstingen patienten har sin vanliga läkarkontakt, så jag tycker att de har ett stort ansvar att se till att patienterna informeras om vilka vårdmöjligheter de har.

Nu har det inte gått ut någon information till patienterna. Vad tror du det beror på?

– När det gäller Försäkringskassan är det ju så att man känner sig ”nödd och tvungen” att ersätta patienterna. Det var ju Försäkringskassan som förlorade målet mot Susanne Jelinek i Regeringsrätten. Landstingen har legat på hårt för att det ska införas krav på förhandstillstånd för vård i anrda EU-länder. De vill ha kontroll över patienterna. Det är ju allmänt känt att det till och med kan vara problem mellan landstingen, så de är kanske inte så motiverade att ge den här informationen till patienterna, menar Thomas Allvin.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-04

Tema: Intensivvård / De riskfyllda flyttarna har mer än fördubblats på tio år / Studie visar: Ökad risk att dö efter förflyttning på grund av resursbrist / Intensivvårdsregistrets ordförande efterlyser fler intermediärvårdsplatser / Läkare på Huddinge: Vi behöver dubbelt så många IVA-platser / Flytten av patienter ska minskas drastiskt - men problemen kvarstår / Pressat läge på Sveriges största intensivvårdsenhet / Sjukhusläkaren har pejlat läget från norr till syd

Prenumerera