Nyhetsarkiv

Jakten efter vårdplatser

Så skriver docenten och överläkaren Hans Mallmin vid ortopedkliniken i Uppsala.
Läs hans beskrivning härunder av en inte helt ovanlig stund på bakjouren.

Efter avslutad operation blir jag kl 22.45 sökt av framjouren. Samtliga ordinarie vårdplatser på ortopedens vårdavdelningar är belagda. Dessutom har
två av vårdavdelningarna två överbeläggningar vardera (maxantalet uppnått) och den tredje en överbeläggning (en ”överbeläggningsplats” finns kvar).
Risken är uppenbar att det kan komma fler patienter som kräver inläggning de följande nio timmarna.

Jag kontrollerar i IMX (datorsystemet för registrering av vårdplatser) och ser att det verkar finnas gott om platser på kirurgkliniken (ca 10 st) samt på hand- och plastik (6 st).

1. Ringer växeln. Får sökarnummer respektive mobilnummer till kirurgens bakjour.

2. Söker på personsökare. Inget svar.

3. Söker på mobiltelefon. Bakjouren på kirurgen känner sig osäker på platssituationen och meddelar att han delegerat uppgiften till kirurgens ”husjour” dr X.

4. Slår upp dr X personsökarnummer i telefonboken. Söker. Väntar. Inget svar. Söker igen. Inget svar.

5. Söker kirurgakuten där man svarar att dr X inte är där, men nog är ute på ”husremisser”.

6. Ringer växeln för att få redan på vem som är bakjour på plastik- resp handkirurgen samt deras telefonnummer.

7. Ringer dr Y på plastikbakjouren. Dr Y meddelar att han inte är riktigt säker på om IMX stämmer. Hänvisar till vårdavdelning 79 B. (Hand- och plastikkirurgen).

8. Ringer växeln igen och kontrollerar om husjour dr X personsökarnummer i sjukhusets telefonkatalog är korrekt. Telefonkatalogens nummer stämmer. Inget svar, men växeltelefonisten vet att dr X står på sal 6 och opererar.

9. Kirurgakuten ringer och meddelar att dr X står på sal 6 och opererar.

10. Ringer sal 6. Dr X befinner sig i slutet av sin operation. Vi diskuterar platssituationen via ombud. Dr X meddelar att han redan lovat bort ett antal platser (oklart antal) till medicinkliniken och inte är beredd av förhandla bort fler platser.

11. Ringer 79 B. Nattsköterskan svarar. Jag meddelar att jag noterat att det i IMX finns sex lediga vårdplatser. Nattsköterskan är tveksam till om detta är sant. Kontrollerar och meddelar att ett antal (oklart antal) av de lediga platserna är barnplatser. Det som finns är tre kvinnliga platser. Jag ber att få abonnera på dessa.

12. Diskuterar med ortopedens framjour. Vi kommer överens om att ifall det krävs en manlig plats så ska vi i första hand ta den sista överbeläggningsplatsen på ortopeden. Om det blir en kvinna som kräver nästa plats ska vi utnyttja plats på 79B.

13. För denna insats blev faktiska kostnaden: Arbetad tid 1 tim, som med arbete motsvarande tid B =1,5 timme för mig. Telefonkontakt med bakjour kir – störning 0,5 tim x1,5=0,75. Telefonkontakt med bakjour plastik – störning 0,5 tim x1,5=0,75.

Sammanlagd kostnad: 3 timmars jourkomp på överläkarnivå utan någon patientrelaterad vård.
Hur blev det? Inga ytterligare inläggningar behövdes. Arbetsinsatsen hade således karaktären profylaktiskt arbete.

Finns det utrymme för effektiviseringar av doktorers arbetsuppgifter? Mer patientvård/läkartid istället för icke patientrelaterade arbetsinsatser?
Det jag beskrivit ovan är ett exempel på en nytillkommen ”administrativ” uppgift för doktorer (utom möjligen vid jul- och nyår, samt sommaren) som inte fanns för två år sedan.

Min fråga är om det i enlighet med sjukhusledningens intentioner, skulle gå att öka mängden patientrelaterat doktorsarbete genom att överföra dessa arbetsuppgifter till annan personal?

Till exempel skulle en vårdkoordinator bättre känna till kvalitén på de olika siffrorna bakom det som redovisas i IMX, samt veta vilka kliniker som lovat bort platser etc, som inte heller syns i IMX.

PS. Jag träffade dagen efteråt den kollega som varit medicinbakjour samma kväll/natt som jag. Vederbörande hade anslagit 3 timmar åt att leta platser och för deras del var detta en vanlig dag på bakjouren.

Hur många kontakter med andra bakjourer medicinbakjouren tagit (=kostnader för jourersättning) har jag dock inte uppgift om. Med tanke på att detta arbete tagit tre timmar, så kan man väl förmoda att ytterligare kollegor kontaktats med åtföljande kostnader.
Hans Mallmin, överläkare på ortopedkliniken.

• Fotnot: Sedan artikeln skrevs har ortopedkliniken fått
ytterligare en halv avdelning och förhållandena är bättre idag.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera