Christina Spjut: ”Jag vill lyfta fram psykiatrin”
Hon är övertygad om att det finns en väg ut ur psykiatrins kris, inte minst för att det finns många unga duktiga läkare på väg in i specialiteten.
– Men då gäller det att politikerna inte raserar villkoren för psykiatrin i andra änden.
Christina Spjuts fackliga intresse väcktes under den jourtäta randutbildningen på Sabbatsberg.
– Vi hade jour flera gånger i veckan och dessutom på helgen, många slet hårt. Jag började läsa arbetstidslagen, det var spännande att plötsligt förstå lagens mening – att skydda oss anställda. Sedan tog det mig två veckor innan jag förstod att jourtyngden på Sabbatsberg berodde på att Stockholms läkarförening gjort ett avstegsavtal från lagen.
Arbetstid och jour
Händelserna blev en ögonöppnare. Christina Spjut skrev brev till läkarföreningen och ifrågasatte avtalet, vilket så småningom ledde till att hon blev invald i styrelserna för SYLF och läkarföreningen i Stockholm.
– Inte förvånande har jag jobbat mycket med arbetstid och jour sedan dess, både i Stockholms läkarförening och i centrala uppdrag.
Christina Spjut har också tidigare varit ledamot av Sjukhusläkarföreningens styrelse, under åren 1993-2001, då hon bland annat ansvarade för en utredning om jämställda löner, var med i Sjukhusläkarens redaktion och ledamot av Läkarförbundets förhandlingsdelegation.
Engagemanget för psykiatrin tog så småningom över, och Christina Spjut började arbeta inom Svensk Psykiatrisk förening, där hon var ordförande fram till 2009. I Sjukhusläkarnas styrelse hoppas hon nu kunna driva psykiatrins frågor i ett sjukvårdspolitiskt perspektiv.
– Psykiatrins andel av sjukvårdsresurserna har sjunkit under många år. Minst 30 procent av alla långa sjukskrivningar beror på psykiska sjukdomar, troligen ännu mer eftersom det finns psykiska orsaker till smärtsyndrom också. Jag vill lyfta fram psykiatrin – resurser, forskning och fortbildning.
Inte hopplösa fall
Politikerna har en bild av att psykiatrins patienter är hopplösa fall, som ska behandlas med ”värme, vila och vänlighet”, menar Christina Spjut.
– Men så är det inte alls. Många av patienterna är unga människor, ofta de duktigaste och mest produktiva. De har kroniska sjukdomar som är helt behandlingsbara, de vanligaste diagnoserna är depression och ångestsjukdomar.
Politikernas bristande kunskaper är en faktor som bidragit till psykiatrins kris, enligt Christina Spjut. En annan är bristen på fortbildning.
– Allt jag kan har jag lärt på amerikanska psykiatrikongresser och av mina patienter. Men i Sverige har psykiatrernas fortbildning minskat drastiskt, jag tror inte att man inom andra specialiteter förstår hur illa ställt det är inom psykiatrin. Det händer fantastiska saker inom forskningen internationellt som inte blir synligt i Sverige.
– Psykiatriforskning och fortbildning har potential att påverka sjukskrivningstalen på nationell nivå med mycket goda hälsoekonomiska effekter. Problemet är att ingen koppling görs emellan, eftersom pengar till fortbildning inte kommer ur samma börs som sjukersättningen.
