Johan Giesecke tycker att Sverige hittills lyckats väl i sin hantering av Coronakrisen. – De flesta andra länder tar till drastiska åtgärder med obevisad effekt, säger han.

• 03 april 2020
• 3
• AV: red

I slutet av mars är Coronasituationen i Sverige ungefär som förväntad. Vi är inne i början av en stigande kurva, enligt Johan Giesecke, rådgivare i smittskyddsfrågor till Världshälsoorganisationen (WHO) och tidigare statsepidemiolog.

– Det som möjligen är anmärkningsvärt, är att en befolkningsgrupp har en oproportionerligt stor andel dödsfall. Samhället kan ha missat informationsbiten; den här gruppen borde ha fångats upp tidigare. Förklaringen kan vara att folk inte förstår svenska, alternativt inte kan läsa alls, säger Johan Giesecke.

Han är hoppfull om att de svenska vårdresurserna ska räcka och tror att det finns tillräcklig IVA-kapacitet, samt syrgasbehandling för lägre vårdbehov.

– Det sker en väldig utbyggnad av lättintensiv vård nu. Samtidigt är det viktigt att följa utvecklingen dag för dag för att se om det behövs fler restriktioner beträffande rörlighet i samhället för att förhindra en snabb smittspridning. Är det OK som det är nu eller behöver fler jobba hemifrån?

Det vimlar av om självutnämnda experter i dessa tider; ett fenomen som Johan Giesecke inte har mycket till övers för.

– För många uttalar sig. Exempelvis så ska virologer inte prata om psykologi i kriser, säger han.

Jag tror vi klarar den här utmaningen, siffrorna hittills pekar på det.

Och förslaget att massvaccinera riskgrupper mot lunginflammation, som framförts av vissa infektionsläkare, avvisar han bestämt.

– Det är ingen idé. Det är tveksamt om det har någon effekt.

Hur tycker du att Coronakrisen hittills har hanterats?

– Jag tycker att Sverige har lyckats bra. Ja, på allvar, säger han med eftertryck. De flesta andra länder tar till drastiska åtgärder med obevisad effekt. Jag tror vi klarar den här utmaningen, siffrorna hittills pekar på det. Jag tror inte att vi ska behöva prioritera ner någon gällande intensivvården i Sverige. Men hundraprocentigt säker kan jag förstås inte vara, tillägger han.

Någon total enighet om hur situationen ska hanteras råder inte, varken i Sverige eller i omvärlden.

– Även duktiga virologer tycker att Folkhälsomyndigheten fattar felaktiga beslut, säger Johan Giesecke.

Att länder hanterar krisen olika, beror enligt honom på att det finns väldigt lite vetenskap bakom vad olika åtgärder leder till. Därför väljer politiker vad de vill ur verktygslådan. En del stänger skolor, andra stänger gränser. Folksamlingar begränsas till högst två personer eller som här 50; en siffra som Johan Giesecke tror är ”rätt lagom”.

– Det här är delvis kulturellt betingat också. I Sverige fungerar frivillighet och då agerar politikerna utifrån det. Dessutom har vi en lång tradition av att göra som myndigheterna säger. Ett bra exempel är svininfluensan för elva år sedan. 70 procent av svenskarna vaccinerade sig då på rekommendation av Smittskyddsinstitutet. I Danmark var motsvarande siffra fem procent. Det är en stor skillnad på två grannländer!

I Sverige fungerar frivillighet och då agerar politikerna utifrån det.

Minst 30 italienska läkare har avlidit till följd av covid-19. Hur ser du på det?

– Italien är taget på sängen. Utbrottet kom väldigt snabbt och helt oförutsett av en ren slump. Jag tror att många slarvade med skyddsutrustning i början. Att utsättas för en väldigt stor dos av virus på kort tid, som att någon hostar en rakt i ansiktet, eller en mindre dos under lång tid med bristfälligt skydd, kan kanske vara lika illa. En annan möjlig förklaring är att flera italienska läkare var äldre eller hade underliggande sjukdomar. Dessutom finns alltid risken att de smittats någon annanstans, exempelvis i hemmet, säger Johan Giesecke.

Han har varit med om fem pandemier under sin karriär.

– Den första var aids på åttiotalet. Jag jobbade som infektionsläkare då och träffade rätt många smittade. På nittiotalet kom galna kosjukan och det var stor uppståndelse. Folk blev vegetarianer till höger och vänster. När SARS kom 2003 var jag statsepidemiolog. SARS liknade covid-19 litegrann; det var nästan samma virus. Stämningen var väldigt uppjagad, trots att vi inte hade några fall i Sverige.

2009 kom svininfluensan och 400 barn fick narkolepsi efter att ha blivit vaccinerade.

– Det är det man kommer ihåg av den. Så ifall vi får ett vaccin mot covid-19 kommer svenskarna att vara de sista som vill pröva det. I varje fall kommer de att kräva ett välprövat vaccin, säger Johan Giesecke.

Ifall vi får ett vaccin mot covid-19 kommer svenskarna att vara de sista som vill pröva det.

Han konstaterar att det är svårt att dra några slutsatser från andra pandemier, men är övertygad om att det kommer fler framöver. En viktig orsak är befolkningstäthet.

– Att människor lever tätt är en grogrund. Befolkningstätheten ökar; vi blir ju fler och fler på den här planeten. Resandet påverkar också i viss omfattning.

Johan Giesecke sitter med i WHO:s rådgivande grupp, som bildades för två år sedan i samband med Ebolautbrottet i Kongo. De tolv personer som ingår i gruppen ”från Sydkorea till Argentina” ska ge råd till generaldirektören vid utbrott av smittsamma sjukdomar. Gruppen har telefonmöten en gång i månaden och brukar träffas i Genève två gånger om året.

– Men nu har vi telefonkontakt minst en gång i veckan. Vi är överens om utvecklingen och diskuterar vilka motåtgärder som behöver vidtas, säger Johan Giesecke och tillägger att han tror att generaldirektören lyssnar på de råd han får.

WHO:s agenda gäller framför allt de fattiga länderna. I samband med Ebolautbrottet jobbade den rådgivande gruppen mycket med att lyfta etiska frågor och ge synpunkter på övervakningen av sjukdomen.

Johan Giesecke är säker på att Corona kommer att förändra världen för lång tid framöver. Det är svårt att säga hur, men kanske kan krisen vi genomgår nu föra med sig en bättre framförhållning.

– ”There is no silver bullet”. Men övervakning är viktig för att WHO så snabbt som möjligt ska få veta vad som händer i världen. Det är också viktigt att det finns förråd av skyddsutrustning och respiratorer, liksom tillgång på utbildad personal.

Det är viktigt att det finns förråd av skyddsutrustning och respiratorer, liksom tillgång på utbildad personal.

Tror du att våra dagliga vanor kommer att förändras när Coronakrisen är över?

– Du menar att vi kommer att sluta ta varandra i hand? Nej, det tror jag inte. Men kanske kommer folk att ha lite allmän beredskap hemma, exempelvis mat och vatten för 72 timmar. Jag tror inte att det blir någon större skillnad i vårt sätt att leva framöver. Människor glömmer så snabbt, säger Johan Giesecke.

Hur känns det att stå bredvid nu när det blåser som värst?

– Det är ganska skönt. Jag behöver inte ta något ansvar alls. Men jag pratar med Anders Tegnell flera gånger i veckan. Jag var hans mentor och anställde honom en gång i tiden. Ja, även Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens chef. Bägge två har varit mina pojkar!

Av: INGEMO ORSTADIUS