”Jag förstår att Magnus är upprörd”
Den nuvarande semesterlagen har med vissa förändringar gällt sedan den 1 januari 1978. Lagen har kompletterats genom kollektivavtal, berättar Karin Rhenman som är chefsförhandlare på Läkarförbundet. Av den framgår det att man kan förhandla på central nivå om olika villkor, något som också gjordes.
– Vi fick igenom vissa fördelaktiga delar som till exempel att intjänandeåret är detsamma som semesteråret som också är kalenderår. Det innebär att man har rätt till betald semester redan första året – något som är bättre om man jämför med den privata sektorn. Sedan har vi längre semesterledighet från det år då man fyller 40 år respektive 50 år, att det går att spara överskjutande dagar utöver 20 dagar per år och det går att ha innestående maximalt 40 semesterdagar per år. Sedan 1978 gäller också i det kommunala semesteravtalet att det alltid är den aktuella sysselsättningsgraden som gäller när man beräknar semesterlönen och semesterersättningen vid avslutande av anställningen.
Vilka fördelar finns det med att ha den bestämmelsen?
– En fördel är att det är enkelt i hanteringen – det är alltid den aktuella sysselsättningsgraden som gäller. Den som till exempel är föräldraledig på deltid och har gått ner i tid kan dra fördel av detta genom att efter en viss varseltid gå upp till heltid på sommaren för att få högre semesterlön. Det är relativt vanligt och jag upplever att de flesta känner till det. Men sedan träffar vi även på medlemmar – oftast de lite äldre som är i slutet av karriären och som har gått ner i tjänstgöringsgrad – som upptäcker försent att de missgynnas av samma regel.
Hur ser du på den situation som Magnus har hamnat i?
– Jag förstår att han är upprörd. Jag tycker att arbetsgivaren borde ha informerat honom om att det kunde få den här konsekvensen om han valde att vara lojal och stanna kvar på deltid under en övergångsperiod. Nu är det försent – men visst kunde de ha kompenserat honom på något sätt för det här. Till exempel genom att höja grundlönen som deltidstjänsten baseras på. Jag tycker att det är jättetråkigt och det låter inte orimligt att det precis som Magnus säger kan röra sig om 170 000 kronor om han hade mycket sparad semesterdagar och en relativt hög månadslön.
Vad gör ni för att hindra att fler hamnar i samma situation?
– Man måste känna till det för att undvika att drabbas och som sagt regeln har gällt sedan 1978. Det vi gör är att informera via vår hemsida och vi uppmanar och upplyser alla medlemmar som är i kontakt med Läkarförbundets medlemsrådgivning om konsekvenser av anställningsbyte eller ändring av sysselsättningsgrad.