IVO:s analyssystem ännu bara ett grovt sorteringsverktyg
Klas Öberg, chef för avdelningen för analys och utveckling på Inspektionen för vård och omsorg, säger att enkäten är ett första försök att kunna se de bakomliggande faktorerna till lex Maria.
Nästa steg ska bli att bygga upp ett mer avancerat system för data och analys.
Enkätverktyget, Easy research, togs fram som ett internt arbetsmaterial förra hösten och har använts sedan januari 2014. Det är frivilligt för handläggarna att fylla i och Klas Öberg bedömer att cirka 60 procent av de beslutade lex Mariorna också blivit registrerade i enkäten.
Klas Öberg hoppas att enkäten delvis ska kunna svara på vilka problemen inom sjukvården som anmäls. Inte bara kunna se hur många anmälningar som kommer, utan även vad de handlar om.
Sålla bland ärendena
Syftet men Easy research-enkäten är att myndigheten ska kunna sålla bland ärendena och grovt beskriva innehållet i dem.
Och grovt får nog just bli ordet: Ingenstans i enkäten framgår hur det gick för patienten, något som anmälaren förväntas fylla i på den obligatoriska blanketten. Det registreras alltså inte i enkäten om patienten dog till följd av händelsen.
– Som det är just nu så tror jag inte att du kan det och det är väl inte riktigt det som oftast är det största problemet, säger Klas Öberg.
Stora kategorier
Inte heller skulle det framgå av enkäten om händelsen hade att göra med till exempel dialys eller utgjordes av en missbedömd appendicit, de sorteras sannolikt in under medicinsk behandling respektive diagnostisering.
Enkäten efterfrågar också vilka bakomliggande orsaker som vårdgivaren identifierat. Svarsalternativen är ”Kommunikation och information”, ”Utbildning och kompetens”, ”Omgivning och organisation”, ”Teknik, utrustning och apparatur”, samt ”Procedurer rutiner och riktlinjer”. Ingen av dessa alternativ kräver precisering. Under alternativet ”Övrigt” kan dock inspektören formulera sig i fritext.
– Det blir ett instrument för att sortera. Sedan får man ju titta på de beslut som ligger inom den kategorin och sedan får man gå tillbaka och läsa, säger Klas Öberg.
Men det blir ju flera hundra. Hur ska man veta vad man ska leta efter?
– Det är ett internt arbetsmaterial, ett första steg och det är utvecklingsbart.
I ett lex Maria-ärende från 2013 (8.1.1-27013) har vårdgivaren angett ”Antal AVA-platser var otillräckliga” som orsak. Ska handläggaren då fylla i ”Omgivning och organisation”? Eller kanske ”Procedurer, rutiner och riktlinjer”?
Klas Öberg kan inte svara på var det skulle fyllts i någonstans för att bli sökbart, men säger att IVO egentligen inte sett några lex Marior som är kopplade till vårdplatsbrist.
– Det är den uppfattningen som samtliga avdelningschefer har. De kan inte se kopplingen mellan överbeläggningar och vårdskador.
Kanske beror det på att det inte finns något sådant alternativ i enkäten?
Något svar på den frågan får jag inte.
Så här ser det ut
IVO:s nya analysverktyg ”Easy research” är efter ett år bara i sin linda. Här kan IVO:s inspektörer på frivillig väg fylla i en rad kryssrutor (främst generella processmått om var händelsen inträffat, om det handlar om primärvård eller sjukhusvård, diagnostisering, läkemedelshantering, omvårdnad, mm).
Under några av de punkterna kan inspektörerna i fritext ge mer detaljerade uppgifter under rubriken ”övrigt”.
Under punkten 18 ”Bakomliggande orsaker” brukar problem med vårdplatser beskrivas i vårdgivarnas händelseanalyser.
Sjukhusläkaren bad därför att få se hur IVO:s inspektörer svarat på några lex Maria-anmälningar vi tagit fram där vårdplatsbristen varit en bidragande orsak till anmälan.
IVO vägrar dock att låta oss ta del av svaren med hänvisning till att det är arbetsmaterial. Så om vårdplatsbristen registreras och hur den beskrivs får vi sväva i ovisshet om.
