”IT-systemen stjäl tid från patienterna”
Läkare skulle kunna spara i genomsnitt 56 minuter varje dag av sin arbetstid varje dag om vård-IT systemen fungerade bättre, läkarsekreterare 42 minuter och sjuksköterskor 35 minuter, enligt rapporten.
Jämfört med tidigare undersökning, som genomfördes 2004, har nöjdheten med systemen inte ökat. En orsak till detta kan vara att systemen blivit mer komplexa.
– De innehåller mer information som är dåligt strukturerad och inte ger den överblick som behövs i arbetssituationen. En annan orsak till att användarnas förväntningar har ökat. Fler är vana IT-användare i dag jämfört med 2004. Vi beställer kanske en resa på nätet, och allt fungerar hela vägen med betalning och bokning. Det blir ett gap mellan de moderna system människor använder privat och de man använder i jobbet, till exempel journalsystem, sa Torbjörn Lind, projektledare på UsersAward, som tagit fram rapporten i samarbete med SKL och Läkarförbundet, Kommunal, SKTF och Vårdförbundet.
Läkarförbundets Ingmarie Skoglund betonade att användbarhet i systemen är helt nödvändigt för att göra ett bra jobb.
– IT-systemen ska vara till vår tjänst. Vi behöver tid till patienterna och då ska vi inte behöva leta i datasystemen efter en nål som kanske finns i en höstack.
SKTF:s arbetsmiljöombudsman Carola Löfström sa att läkarsekreterarna ofta går ”mellan raseri och uppgivenhet” i sitt datorarbete.
– Våra medlemmar är de som arbetar mest i systemen och är också de som fått mest utbildning i dem. Ändå går 42 minuter varje dag till att hantera strul i systemen. Det här bidrar också till arbetsmiljöproblem med stress och belastningsskador. En nyckel till bättre system är att involvera användarna, både vid beställning av system och i utvärderingen av dem.
Efter en dag (och natt) på sjukhuset och åtminstone till viss del framför datorn med nya fina läkemedelsmodulen för ordinationslista är det inte helt osökt så att man kommer att tänka på det tyska ordspråket:
Warum einfach tun, wenn man es so schön kompliziert machen kann!!
Sjukhusläkaren börjar likna lite ”uppdrag granskning” för läkare. Jättebra tidning. Läser sällan Läkartidningen. Sjukhusläkaren öppnar jag alltid direkt när jag får den i posten. Fantastiskt bra grävande medicinsk journalistik.
När jag arbetar privat med ett system som skapats för att producera sjukvård klarar jag av 4.5 patienter per timme.
I TakeCare klarar jag av 3 patienter per timme (dvs om mottagningssjuksköterskan har noterat var någonstans i systemet viktiga journalhandlingar ligger lagrade och sett till så allt är länkat).
Med Cambio klarar jag av 2 patienter i timmen. Men samma sak här, förbereds mottagningen så klarar jag 3 patienter per timme.
Problemet med många datajournalsystem är att väldigt få begriper hur systemen skall användas som en produktionsresurs.
Med Cambio kan man höja mottagningsproduktionen med minst 50% bara genom att låta mottagningssystrarna förbereda mottagningsbesöket och anteckna var den relevanta informationen finns lagrad. Viktigast av allt är att man i förväg får reda på om informationen finns eller inte finns. Om den inte finns kan det annars lätt ta ett helt mottagningsbesök bara för att ta reda på att informationen verkligen inte finns lagrade i systemet.
Oftast sparar man 10-20 minuter per patient när mottagningsbesöket är förberett. Att förbereda mottagningsbesöken ger en enorm produktionsökning.
Många problem med datajournalsystemen beror inte på systemen utan på en oförmåga att ändra arbetsmetoderna för att dessa bättra skall passa datajournalsystemen.
Det mest effektiva privatsjukhuset i Norge använder förvisso datajournal, men läkaren får alltid en utskriven papperskopia av journalen i sin hand. Då går det blixtsnabbt att se vad som finns, vad som inte finns och var det ligger lagrat i journalen.
En mycket klok observation: IT systemet är ett utmärkt adminstrativt hjälpmedel. Det minskar, men trollar inte bort, det adminstrativa arbetet. Före datoriseringen utfördes förberedelsearbetet av adminstrativ personal medan läkare/sköterskor koncentrerade sig på patientarbet; ”läkare fick papperskopia och rtg bilder i handen”. I och med datoriseringen minskade arkivarbetets mängd, men en stor del av detta arbete överfördes till läkarna, som således fick ett ÖKAT adminstrativt arbete. De fick inte längre handlingarna i handen utan hämtade dem själv.
Läkar/patientinteraktionen är systemets flaskhals, ”hastighetsreglerande system”. En omfördelning av adminstrativt arbete till direk sjukvårdsproducerande personal leder med nödvändighet till lägre flödeshastighet och rimligen ökade patientsäkerhetsrisker. Viljan att upprätthålla flödet består samtidigt som enskilda läkares åtgärder per patient ökar och uppmärksamheten splittras.
Vi försöker lära oss säkerhetsarbete från flygindustrin. Säkerhetsarbete är inte bara checklistor. Ingen har väl kommit på tanken att det skulle vara säkrare om piloterna själv vägde lasten, tankade planet och räknade passagerarna före start? Piloterna har datorer till navigering, flygning och beräkningar – alltså endast uppgifter de före datortiden utförde manuellt.