Nyhet

IT-mogen personal utan rätt verktyg

66 procent av vårdpersonalen anser att fysiska patientbesök i viss mån kan ersättas av ett videosamtal och tre av fem tillfrågade tror att digitala lösningar kan förbättra vården för kroniskt sjuka. Det, och mycket annat, framgår i den nya rapporten ”Den digitala patienten är här – Men är vården redo?” som presenterades och diskuterades under ett välbesökt seminarium i Almedalen.

Bakom seminariet stod företaget PwC som gjort rapporten i samarbete med eHälsomyndigheten, Vårdförbundet och Sveriges läkarförbund. Undersökningen, som gjorts bland förbundens medlemmar kan ses som en fortsättning på rapporten ”Den digitala doktorn kan komma”. I den granskades allmänhetens attityder till e-hälsolösningar, i den nu aktuella rapporten har frågeställningen vänts till professionen.

Resultaten ger en bild av en profession som faktiskt är mer it-mogen än sina patienter, men som ännu inte riktigt har förutsättningarna för att utnyttja digitala lösningar på ett bra sätt.  Endast en av tio tillfrågade rekommenderar redan nu någon form av hälsofrämjande livsstils-app till sina patienter, men hela tre av fyra  tillfrågade kan tänka sig att rekommendera en app för till exempel kost eller träning. 62 procent av de tillfrågade är även intresserade av att vara med och utveckla nya appar som kan underlätta för patienterna. Särskilt stort är intresset bland yngre läkare under 40.

David Liljequist, förbundsombudsman på Vårdförbundet med bland annat e-hälsa på sitt bord höll med om att personalen är it-mogen i sitt privatliv, men inte har samma möjligheter i sitt arbete.

– Det finns en vana vid appar och en vana vid hemsidor som funkar hemma, men sen kommer man till jobbet där tekniken inte funkar eller inte finns. Man möter ju en efterfrågan från patienten, men kan inte möta den efterfrågan rent tekniskt. Det är så klart ett jätteproblem, sa han.

Både David Liljequist och övriga paneldeltagare var överens om att implementeringen av olika it-lösningar i vården har haltat i Sverige.

– Vi har inte varit så bra på implementeringen, att tekniken ska fungera ihop med det arbete som ska göras. Här måste man kombinera nationellt arbete med lokalt utvecklingsarbete.

Lokalt innovationsarbete är något som Daniel Forslund (L), innovationslandstingsråd i Stockholm har erfarenhet av. Inom Stockholms läns landsting finns en innovationsfond där alla medarbetare kan söka pengar för lokalt innovationsarbete.

–Det blir ett snabbspår för att få fram pengar till de små innovationsprojekten, det har varit stor succé, säger han.

En av frågorna som diskuterades var också hur bristfälliga digitala lösningar riskerar att skapa en oattraktiv arbetsplats med rekryteringsproblematik som följd.

– Jag tror absolut att för att kommuner och landsting ska vara attraktiva arbetsgivare måste man ta vara på digitaliseringens möjligheter, sa Patrik Sundström, ansvarig för programområdet e-hälsa vid Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Daniel Forslund från SLL höll med:

– Kommer du som som nyexaminerad läkare ut i arbete och får fax och personsökare i handen kanske du inte är jätteimponerad av sin arbetsgivare.

Vad är då risk och vad är möjlighet när det gäller digitaliseringen? Jon Arwidson som arbetat med rapporten på PWC listade de vanligaste farhågor som lyfts av deltagare i undersökningen.

– Man är orolig för att mista den personliga kontakten, man är van vid att träffa patienten på ett fysiskt sätt. Man är också orolig för konsumtionen av vård, att det leder till en ökad konsumtion av vård samt att det ska uppstå en ojämlikhet i vården.

David Liljequist från Vårdförbundet ser implementeringen som nyckeln till framgång.

– Riskerna ligger inte i tekniken, utan hur vi använder tekniken. Om vi inte vinnlägger oss om att utveckla system som är säkra kommer vi att utveckla en misstro mellan vården och allmänheten. Det tror jag är en viktig fråga, säger David Liljekvist.

Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson underströk vikten av att inte se digitaliseringen som en sparåtgärd.

– Man pratar ofta om att hämta hem resurser, men det handlar inte om att det ska bli billigt, utan att vi ska utnyttja resurserna bättre så att vi kan hantera de patienter som är svagare. Vi ska göra rätt saker, vården ska digitaliseras för att den ska bli bättre.

Jean-Luc  af Geijerstam på e-hälsomyndigheten poängterade att de lösningar som tas i bruk även behöver studeras över tid i framtiden.

– Man behöver forska och få kunskaper. Det är viktigt att vi får med den kliniska forskningssvängen också. Allt vi tar fram kommer inte vara perfekt och bra.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-06

Avancerad vård i hemmet-hur bra fungerar den?/Jul-läsning:Nobel- special/ Aktuella profilen: Bosse Lindquist fick en mer positiv bild av läkare efter Macchiarini-affären/Porträttet: Sjukvårdsdirektör vill riva murar mellan sjukhusvård och primärvård/Ny krönikör: Camilla Starck/

Prenumerera