Isländska kollektivavtalet: ”Avundsvärt för läkare 55+”
Seniora läkare i Sverige har ingen rätt att vägra varken primär- eller bakjour, något som sliter mer på läkare inom vissa specialiteter än inom andra. Men i de nordiska grannländerna Norge, Danmark och Island finns fördelaktiga avtal för äldre läkare. I Island har seniora läkare rättigheten att vägra jourarbete, det är en av flera fördelar med det isländska kollektivavtalet enligt Ómar Sigurvin, tidigare facklig förhandlare på Island och nu specialist i gynekologi och obsterotik vid SUS i Lund.
Som senior läkare i Sverige har man ingen rättighet till jourbefrielse vid en viss ålder, något som skiljer sig markant från övriga nordiska länder. Sjukhusläkaren har berättat hur avsaknaden av rättigheten lett till ohälsa för överläkaren Heba Shemais, 61. Som åtgärd valde hon att trappa ned tjänstgöringsraden för att överhuvudtaget orka jobba.
I Norge, Danmark och Island finns olika varianter av överenskommelser om jourbefrielse för seniora läkare i respektive kollektivavtal. I Finland finns vissa lokala överenskommelser men ingen central reglering. I Sverige finns endast en policy om att läkare över 55 år ska kunna frigöras på egen begäran från primärjour, och de över 60 år från bakjour.
– Situationen att läkare går ned arbetstid för att orka med att jobba hör vi från flera läkare. När orsaken är för hög arbetsbelastning är det ju arbetet som ska läggas om, inte att läkaren ska behöv gå ned i tid, säger Heidi Stensmyren.
Hon berättar att det i själva verket är arbetsplatsens resurser och bemanningssituation som avgör om en arbetsgivaren kan tillmötesgå en läkares begäran om jourbefrielse.
– På pappret har verksamheten möjlighet och förutsättningar att anpassa efter individuella behov. Det fungerar när det är luft i systemen och bra bemanningen, men i dag ser vi att realiteten mer eller mindre tvingar läkare att gå i tunga jourlinjer, även om arbetsbelastningen i många fall är orimligt tung. Det behöver parterna jobba mera med.
Jag har verkligen gjort mina nätter under alla år. Jag skulle kunna göra ett mycket bättre jobb på dagtid. Heba Shemais, 61, överläkare i anestesi.
I Island har det sedan länge funnits en överenskommelse mellan fackförbundet och arbetsgivarparten om rätten till jourbefrielse. När läkare fyller 55 år får de automatiskt rätt att vägra jourarbete, en rättighet som arbetsgivarna velat rucka på i de sensate avtalsrörelserna. Det berättar Ómar Gunnarsson som tidigare arbetade som facklig förhandlare i den Isländska läkarföreningen och som nyligen blev färdig specialist i gynekologi och obsterotik vid SUS i Lund.
– Men vi har varit väldigt strikta att det här ska finnas i avtalet. De mest erfarna ska finnas där på dagarna, eftersom Island är ett litet land så behöver man ha dem där på dagarna för att kunna lära upp de yngre, säger han.
Isländska läkare som jobbar tunga jourlinjer brukar enligt Gunnarsson istället välja att fokusera på dagverksamheten, till exempel inom barn- och kvinnosjukvården och anestesin. Det är ett önskvärt senario även i Sverige enligt flera läkare som Sjukhusläkaren pratat med. Istället för att seniora läkare arbetar jour borde de i större utsträckning användas som mentorer för yngre kollegor, det anser Anders Dahlvist, ordförande i intresseföreningen Seniora Läkare. Även Heba Shemais slår ett slag för vikten av mentorskap.
– Jag har verkligen gjort mina nätter under alla år. Jag skulle kunna göra ett mycket bättre jobb på dagtid, säger Heba Shemais.
Inom läkarkåren diskuteras arbetsbelastningen både under jourtid och ordinarie arbetstid. I takt med att jourerna för många specialister blivit tyngre så medger Heidi Stensmyren att det är en fråga som de kommer arbeta mer med.
– Det ser olika ut på olika håll, men många läkare vittnar om en tung arbetsbelastning och vi ser att ohälsotalen stiger. Det är en pressad situation för yngre läkare i primärjourslinjen, men också för läkare i beredskap. Till detta kommer bristen på vårdplatser vilket gör att det blir blir en svår situation med stort ansvar och begränsade befogenheter som leder till etisk stress.
Det är jättekonstigt med jouravtalet här i Sverige, att man bara får betalt för arbetad tid. Omar Gunnarsson, specialistläkare i gynekologi och obsterotik.
Kritik mot det isländska kollektivavtalet för läkare är framför allt riktad mot lönesystemet och bristande individuell anpassning. Men just när det kommer till jourlönen är de isländska lönerna mer fördelaktiga än de svenska, menar Gunnarsson. Timlönen är högre och de isländska läkarna får betalt lika mycket för varje timme, oavsett om de är aktiva under jourpasset eller inte. Utöver timersättningen så får de isländska läkarna motsvarande timme som jourkomp.
– Det är jättekonstigt med jouravtalet här i Sverige, att man bara får betalt för arbetad tid. På island får man riktigt bra betalt i timlön plus ledig tid, så jour-avtalet är inte så jättebra i Sverige. Jag tycker svenska läkare ska kämpa för att få riktigt bra betalt för att vara på plats.
Heidi Stensmyren tycker att det är helt rimligt att titta på ersättningen för jour och beredskap.
– Avtalen och ersättningarna måste hänga med i tiden och ställas i relation till ansvar och en ökad belastning på jourlinjerna. Ersättningen för beredskap är låg och arbetsgivaren får tillgång till hög kompetens för en låg peng, säger Stensmyren som tillägger att ersättningen höjdes något vid förra avtalsrörelsen och det är en punkt som förbundet fortsätter arbeta med.