Nyhetsarkiv

En av tre anställda får inte plats på NKS

Stockholms län växer snabbt. De senaste åren har befolkningen fyllts på med ett Hudiksvall eller Katrineholm varje år, drygt 35 000 personer. Dessutom planeras NKS för väsentligt färre patienter än dagens Karolinska. Landstinget planerar nu för att få ekvationen att gå ihop genom att föra ut så mycket som möjligt till öppenvården.

– Vi genomför just nu en inventeringsprocess för att se vad det skulle innebära om 25, 50 eller 100 procent av verksamheten skedde utanför universitetssjukhuset, alltså att identifiera verksamheter och verksamhetsdelar som kan ligga någon annanstans än inom Karolinska, säger Birgir Jakobsson, sjukhus­direktör.

Konsekvensanalyser

– Det är ett omfattande arbete där vi utarbetar konsekvensbeskrivningar för varje verksamhet just efter de alternativen. Vissa verksamheter kanske kan reducera 25 eller till och med 100 procent, medan andra kanske inte kan reducera något alls.
Det blir däremot inte aktuellt att flytta all högspecialiserad verksamhet till NKS. Väl fungerande högspecialiserad verksamhet på andra sjukhus i länet ska få vara kvar.

– Vi har tagit fram vägledande verksamhetsprinciper, och en av dem är att vi i den fasen som pågår till 2016 inte ska flytta välfungerande högspecialiserade enheter, säger Birgir Jakobsson.

Även om NKS inte ska invigas förrän 2016 ska arbetsprocessen med att definiera ett nytt verksamhetsinnehåll vara klar i september i år, beroende på deadlines i byggprocessen.

Enligt ”generalplanen” Framtidens hälso- och sjukvård ska 300 000 öppenvårdsbesök per år flyttas ut från Stockholms akutsjukhus, främst Karolinska universitetssjukhuset.

Specialistcenter får större roll

Ursprungligen talades det både om att väcka gamla närsjukhus till liv och om att flytta ut mottagningsbesök till nya specialistcenter.

Enligt vad Sjukhusläkaren erfar lutar det nu åt att det blir betydligt färre närsjukhus än de 5-8 som diskuterades inledningsvis, snarare 1-3. Istället får specialistcentren en betydligt större roll.

Yvonne Lettermark, programchef för Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm har varit tydlig med att NKS planeras för färre läkare än de som nu arbetar på Karolinska i Solna. ”Idag finns det 9 000 anställda på Karolinska sjukhuset, på Nya Karolinska Solna byggs det 6 000 skåp. Det kommer att bli en stor omställning för sjukhuset och dess personal.” sa hon i en intervju för Praktikertjänst i december.

Samarbete med akutsjukhusen

När Sjukhusläkaren söker henne hänvisar hon dock över till projektledaren Henrik Gaunitz, som inte heller han vill ge svar på frågor som rör antalet närsjukhus och var det nya barnsjukhuset i Stockholms län ska byggas. En sak klargör han dock:

– De nya specialistcentren måste ha nära samarbete med akutsjukhusen, eftersom anställda kommer att röra sig däremellan. En kombination av deltider kan vara en möjlighet, säger Henrik Gaunitz.

I planeringsprocessen har risken för pensionsförluster vid övergång mellan arbetsgivare och kombinerade anställningar uppmärksammats, och ett särskilt delprojekt inom landstinget tittar på denna och andra personalfrågor.

Även Birgir Jakobsson betonar samarbetet mellan universitetssjukhuset och specialistcentren:

– Jag ser framför mig specialistcenter som vårdkedjemässigt är knutna till universitetssjukhuset, kanske så att personal kan jobba på båda ställena. Det är viktigt att inte fragmentisera vården mer än nödvändigt så att vi inte slår sönder några vårdkedjor. Dessutom ska vi fundera på hur vi knyter vissa, kanske profilerade specialistcenter till universitetssjukhuset.

Initiativ välkomnas

I dagsläget är det viktigt att få in idéer för framtiden, betonar Birgir Jakobsson, till exempel vad gäller initiativ från personal om att ta över viss avknoppad verksamhet.

– Några viktiga linjer att beakta är hur vi tryggar klinisk forskning, utbildning och utveckling i framtidens sjukvård. Ska verksamheten delas upp på många enheter är det viktigt att den hålls ihop av informatiken. Sedan vill jag att vi ska passa på att ändra sökmönstret i Stockholm för att minska trycket på akutmottagningarna. Jag tror att vägen dit går genom att skapa en väldigt stor tydlighet i vårdstrukturen så att folk vet vart de ska söka.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera