”Inte Socialstyrelsens handläggningstider som sinkar”
Nyheter
Språket och svårigheter att få AT-tjänstgöring är oftast det som sinkar utländska läkare på vägen mot en svensk läkarlegitimation – inte Socialstyrelsens handläggningstider. Det menar Åsa Wennberg, jurist på Socialstyrelsen.
– Vi ser att antalet ansökningar från utländska läkare har ökat mycket det senaste året och läkare från Syrien står för en stor del av den ökningen, säger Åsa. Vi försöker hantera anstormningen så gott det går och har fått ökade anslag för detta.
Bland annat har man plockat bort ett antal onödiga steg i processen, berättar hon. Men vetskapen om att ett antal förfalskade studie- och arbetsintyg finns i omlopp gör att ett ytterligare påskyndande av processen är svår – och ytterst en patientsäkerhetsfråga, menar hon.
– Anledningen till att handläggningstiden har förlängts något är det ökade trycket. Genomsnittstiden just nu ligger på drygt ett år för att få sin utbildning bedömd. När processen väl har påbörjats kan det gå ganska fort men i vissa ärenden där man till exempel behöver komplettera sin ansökan tar det längre tid.
Läkarlegitimationen är och ska vara ett garantibevis för att en person besitter vissa kunskaper och färdigheter, betonar Åsa Wennberg och berättar att Socialstyrelsen bland annat samarbetar med Universitets- och högskolerådet för att vara säkra på att de dokument som visas upp är äkta.
Men den tid det tar för Socialstyrelsen att granska varje enskild ansökan behöver de utländska läkarna ändå oftast på sig för att klara av språkkraven, menar Åsa Wennberg. Visar man upp ett språkintyg inom det första året hamnar man automatiskt i en hög som bearbetas snabbare, berättar hon.
– Sedan finns det olika vägar för utländska läkare att ta. Det figurerar siffror på att det tar 6-7 år att få en svensk läkarlegitimation, men det behöver det inte göra. Är du redan färdig specialist kan du under vissa förutsättningar direkt påbörja en sex månaders provtjänstgöring och göra ett kunskapsprov. För den som endast har grundutbildning är det omkring två års AT-tjänstgöring som gäller precis som för den som har utbildat sig till läkare i Sverige. En av de saker vi jobbar på för framtiden är att införa ett kunskapsprov för alla.
Utöver det tillkommer prov i samhälls- och författningskunskap, berättar Åsa Wennberg. Alternativet är en ettårig universitetskurs som helt ersätter både det provet och kunskapsprovet.
Varför tror du att många utländska läkare upplever det svenska systemet som trögt?
– Det stämmer att många hör av sig till oss och är frustrerade. Socialstyrelsen har identifierat att det som ofta sinkar processen är att det tar lång tid att klara språkkravet samt få en AT-plats. De utländska läkarna kan ha problem att få en plats för att de är äldre och har en äldre utbildning, kanske tycker man att svenskakunskaperna inte är tillräckliga. Sjukhusen väljer helt enkelt att anställa någon annan. Men vi försöker få dem att ta sitt ansvar här.
