Nyhetsarkiv

Innovativa små bioteknikföretag

Även om AstraZenecas beslut kom som ett dråpslag för Sverige pågår trots allt lovande forskning för att få fram nya läkemedel inom flera stora sjukdomsområden
I Sverige är läkemedelsföretagen främst inriktade på behandling av cancer. Globalt gäller förutom cancer bland annat typ 2- diabetes, demens, astma och KOL.

I Sverige är läkemedelsföretagens kliniska prövningar framförallt inriktade på nya behandlingar för cancer och sjukdomar i immunsystem och nervsystem. Det visar statistik från LIF, branschorganisation för de forskande läkemedelsbolagen i Sverige.

Kliniska prövningar av cancerläkemedel och läkemedel mot rubbningar i immunsystemet dominerar, men antalet prövningar av läkemedel mot sjukdomar i nervsystemet har haft en stadigt uppåtgående trend. Tillsammans utgjorde dessa områden nästan hälften av alla startade och pågående kliniska prövningar under 2011.

Prövningar läggs i stora tillväxtmarknader

För att snabbt få fram dokumentation lägger läkemedelsföretagen i dag sina stora läkemedelsprövningar i tillväxtmarknader som Kina, Indien, Ryssland, Baltikum och Polen, där det snabbt går att få tillgång till ett stort antal patienter och där det finns en växande marknad som gör att bolagen kan få avsättning för sina läkemedel.

100-listan över de mest spännande läkemedelsprojekten som branschtidningen R & D Directions gör varje år, visade att hela 45 av de 70 företagen bakom de listade projekten var små, okända bioteknikföretag.

De stora läkemedelsbolagen fanns bara med i en tredjedel av projekten och då ofta i samarbete med ett mindre bioteknikbolag. Det sjukdomsområde som har flest nya behandlingar på listan är hepatit C, med sex projekt, diabetes och hiv/aids med fyra projekt vardera, medan ledgångsreumatism, Parkinsons sjukdom och schizofreni har tre pågående projekt.

Särläkemedel

På 100-listan finns förutom flera nya läkemedel riktade mot olika sorters cancer också läkemedel mot sällsynta sjukdomar. Det gäller bland annat njursjukdomen Bergers sjukdom, Duchennes muskeldystrofi, DND och benmärgssjukdomen myelofibros.

Förbättrad diagnostik och genteknik har bidragit till att vi får fler särläkemedel. Idag finns cirka 7 000 sällsynta sjukdomar men bara behandling för en liten del av dem.
Den europeiska registreringsmyndigheten, EMA har infört särskilda bestämmelser för särläkemedel där kraven på klinisk dokumentation har sänkts och registreringen förenklats.

För att få status som särläkemedel ska läkemedlet behandla en sjukdom som är livshotande eller kronisk funktionsnedsättande och drabbar färre än fem per tiotusen individer. EMA och deras vetenskapliga kommitté har godkänt 45 nya särläkemedel sedan år 2000.

Ökande intresse för sällsynta sjukdomar

Bland de stora företagen som satsar på särläkemedel finns bland andra Pfizer, Glaxo Smith Kline och Novartis. Också amerikanska myndigheter försöker öka intresset kring särläkemedel. The National Institutet of Health startar ett internationellt forskningskonsortium för sällsynta sjukdomar med målet att minst 200 nya behandlingar ska tas fram före år 2020.

I slutet av förra året rapporterade den amerikanska bransch­organisationen för forskande läkemedelsföretag, PhRMA, att hela 851 olika läkemedel och vacciner befinner sig i klinisk utvecklingsfas eller i väntan på marknadsgodkännande.

En majoritet av dessa läkemedel riktar sig mot Lung- och andningsvägar, därefter kommer i fallande ordning Cancersjukdomar, Artrit och muskuloskeletala sjukdomar, Autoimmuna sjukdomar som RA, MS, neurologiska sjukdomar, psykiatriska sjukdomar, ögonsjukdomar, obstetriska/gynekologiska sjukdomar, njurar/urologiska sjukdomar och mage/tarm.

När det gäller läkemedelsprojekt riktade mot folksjukdomar var fyra av projekten inom diabetesområdet, två mot KOL, ett mot fetma, ett mot astma och ett mot åderförkalkning.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera