Nyhet

Inget tekniskt fel bakom cancerbesked online

Det var inget tekniskt fel i Region Jönköpings län som gjorde att patienten kunde läsa journalanteckningen om sin cancerdiagnos innan besöket hos läkaren. Det visar en kontroll som Inera har gjort.

– Det är inte systemet som har fallerat. Läkaren signerade av anteckningen på fredagen, bekräftar Maria Pettersson, tjänsteansvarig på Inera för Journal på nätet.

Läkaren som intervjuats i Sjukhusläkaren, skriver också i en kommentar till artikeln att han befarar att han signerat anteckningen ”av bara farten” eftersom det är rutin på kliniken att inte lämna anteckningar osignerade över helgen. Han önskar att det fanns en rutin för att låsa en anteckning en viss tid i samband med att den skrivs, för att hindra att det sker.

Maria Pettersson, kan man tänka sig en sådan lösning?

– Jag tycker inte att signeringslistan är ett redskap för att avgöra om patienterna ska få läsa sin information eller inte. Det blir ytterligare en arbetsrutin kring signeringen som läggs på läkarna och som ju missades i det aktuella fallet.

Hon anser, liksom Inga Jonzon Eriksson som är projektledare för Journaler via nätet i Region Jönköpings län, att patienterna själva kommer att behöva ta ansvar för att inte gå in och läsa sin journal om de inte vill riskera att få ett obehagligt besked via nätet.

– Läkare och patient kan ju ha ett samtal om det innan, till exempel, säger Maria Pettersson.

Benny Eklund, omstridd före detta it-strateg i Landstinget i Uppsala län, som där ledde det första projektet för journal på nätet, tycker inte heller att det är sjukvårdens sak att skydda patienterna på det viset.

– Att signera av diktaten är ett stort besvär för läkarna och att de dessutom ska hålla reda på vad de i n t e ska signera är att ställa orimliga krav på läkarkåren. Landstingen måste tydligt upplysa patienterna om deras eget ansvar!

Benny Eklund ser den goda intentionen i sjukvårdens vilja att skydda patienten, men menar att det blir absurt om man drar det till sin spets. Begär man ut sin journal i pappersform har man rätt att se allt genast. Han jämför med hur det vore om bankerna skyddade sina kunder från att se minusposter på sitt digitala bankkonto. Eller om protokoll från kommunen som någon begärt ut via mejl, censurerades därför att beslut som fattats kunde vara obehagliga för den medborgaren.

Det är naturligtvis inte jämförbart med ett överraskande cancerbesked, betonar han, men hoppas att poängen är tydlig.

– Det är lagen man borde diskutera i stället för hur man kan kringgå den. Det råder ju inte sekretess för patienten. Om det anses i grunden fel, är det lagen som ska ändras, säger han och lyfter fram hur patientmaktutredningen uttryckligen betonar att information inte självsvåldigt ska undanhållas patienterna.

I Skåne och Uppsala kan patienterna välja om de vill kunna läsa osignerade journalanteckningar via nätet.  I Uppsala valde 98 procent att se även osignerat. I Region Jönköpings län och på andra håll, blir osignerade anteckningar synliga först efter 14 dagar i patientjournalen på nätet.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-06

Tema: Ledarskap / ”Att bli verksamhetschef var som att kliva in i en snöstorm” / Forskare: Detta gör en ledare bra / Hälso- och sjukvårdsdirektören som kom utifrån och fick lämna efter bara åtta månader / Så arbetar Läkarförbundet för att läkare ska kunna bli chefer / Politikernas våra drömmar: Visioner och värdegrunder / Så gick Västerbotten från ”världsbäst” till ”från fjäll till kust / November 2019 blev en svart månad för den svenska landstingssjukvården

Prenumerera