SKL:s utredare vill ha ny kirurgutbildning
Kirurgiutbildningen är reformerad att möta den förändrade sjukvården. Det finns ingen anledning att ändra kirurgutbildningen. Den har reformerats och förändrats för att passa det nya sättet att arbeta. Istället kanske vi borde se över antalet länssjukhus som har svårt att hålla upp kvaliteten. Det säger Agneta Montgomery som är ordförande i Svensk kirurgisk förening.
I framtiden kan det komma att behövas en speciell och bredare utbildning för kirurger som ska jobba inom länskirurgin. Det menar Anders Thulin, kirurg och projektledare inom SKL:s arbete till följd av nationella cancerstrategin.
Höja kvaliteten
Han leder också den arbetsgrupp för nivåstrukturering som arbetar med att koncentrera den mest högspecialiserade cancervården.
– Avsikten är att höja kvaliteten på sällsynta och komplicerade vårdinsatser, och att skapa bättre förutsättningar för utbildning, klinisk forskning och utveckling inom detta område, berättar han.
Det här menar han innebär att alltmer högspecialiserad kirurgi blir centraliserad och enbart kommer att utföras av kirurger inom region/universitetssjukvården och ibland endast vid ett fåtal universitetssjukhus i landet.
Inom länssjukvården har detta redan i dag inneburit svårigheter att ersätta de kirurger inom mag-tarmområdet som gått i pension.
”Centraliseringen utarmar”
I förra numret av Sjukhusläkaren uttryckte Karsten Offenbartl, verksamhetschef inom kirurgin vid Höglandssjukhuset i Eksjö under närmare 10 år, sin oro över att centraliseringen inom cancerkirurgin har utarmat länssjukvården. Han får medhåll av Anders Thulin, som dock anser att koncentrationen av den mest komplexa cancerkirurgin kommer att fortsätta.
– Det vi måste fundera över är om utvecklingen kräver bredare utbildning för kirurger som ska arbeta i den framtida länssjukvården, säger han. En alltför subsektionerad kirurgi inom länssjukvården kommer att skapa stora problem bland annat med rekrytering och jourbemanning. Det innebär i sin tur problem för länskirurgin att klara sin kärnuppgift.
Det nationella nivåstruktureringsarbetet är inriktat på sällsynta cancerdiagnoser och cancer som kräver mycket komplicerade vårdinsatser. Under våren 2013 kommer tre ”pilotdiagnoser”: peniscancer, retroperitoneala sarkom och matstrupscancer att handläggas. För var och en av dessa cancerdiagnoser opereras cirka 100-150 patienter i botande syfte årligen i Sverige.
Färre än sex vårdgivare
Förslag kommer att lämnas, till styrgruppen, Regionala cancercentrums samverkansgrupp, på de cancerdiagnoser där vårdinsatsen, framförallt kirurgin, är lämplig att koncentrera till färre än sex vårdgivare i landet. I slutändan är det huvudmännen som har att ta ställning till en bindande överenskommelse.
– Det är viktigt att betona att det handlar om regionövergripande nivåstrukturering av enskilda vårdinsatser. Ansvaret för vårdprocessen som helhet för patienterna finns till stora delar kvar inom den lokala vården nära patientens boende, säger Anders Thulin.
