Ingen höjdare att vara riktigt sjuk i en virtuell sjukvård
Herr Gotjos ekosystem hade totalkvaddat.
Så herr Gotjo kände sig eländig. Inte bara på grund av att han nu var sjuk.
Han kände sig också hopplöst omodern. Inget av det han intog kunde han längre återvinna. Sååå pinsamt omodernt!
Men när fru Gotjo efter sju svåra dagar på den åttonde dagen öppnade ytterdörren anade hon ett tillfrisknande.
Från sovrummet hörde hon herr Gotjos röst säga:
– Det är all in all out.
”Drick mycket och ät lätt”
Så skönt, han är frisk tänkte hon. Han har börjat med nätpokern igen. Men fru Gotjo var för snabb i slutsatsen. Herr Gotjo talade med Sjukvårdsupplysningen. Jaha, hörde hon honom säga och upprepa råden högt i luren.
– Jag ska dricka mycket. Lätt mat. Jaha, som popcorn rullad i filodeg? (Herr Gotjo hade, dig och mig emellan, börjat bli trött på rådet. Han hade googlat hela universum i sju dagar och att dricka mycket och äta lätt var det enda råd han fått och nu sade telefonexperten exakt samma sak.)
– Nähä, inte som popcorn i filodeg. Formfranska och smör. Smör?
– Ja, du ska äta riktigt fett smör. Förra året var det fel, men i år är det rätt, upplyste damen i Sjukvårdsupplysningen herr Gotjo med stolt stämma.
Herr Gotjo hörde på tonfallet att hon kastade in sitt trumfkort och att det bara var att passa. Men han var inte helt nöjd med rådet att äta sig frisk med formfranska och fett smör, som passerade igenom honom på nolltid.
– Ska jag inte vidta några ytterligare åtgärder? Jag har ätit lätt och druckit mycket i snart åtta dygn och inget har hänt, mer än att jag töms på innehåll, och då talar jag inte om livsinnehåll , hörde fru Gotjo herr Gotjo säga, för att sedan återigen upprepa svaret högt för sig själv.
– Nehej, bara hålla mig lugn och dricka mycket och äta lätt. Så jag behöver inte undersökas och lämna prover? Jasså, jag ska vänta till måndag, sånt gör man inte inom sjukvårdsbranschen på fredagseftermiddagar och helger. Jag förstår. Man har fyradagarsvecka och inga jourer. Jasså, man har jourer, men inte på vårdcentraler så långt utanför Stockholms city. Jag förstår. Hur skulle det gå om alla patienter skulle få träffa en doktor? Visst. Kaos.
Fru Gotjo hörde hur herr Gotjo trött och långsamt lade på luren och mumlande begrundade de råd han fått av Sjukvårdsupplysningen; Inga mediciner, inga piller, inga undersökningar, inga provtagningar, inget läkarbesök.
Herr Gotjo, som följt sjukvården även i friskt tillstånd noterade någonstans i febertöcknet trots allt att allt tal om medicinska riktlinjer ändå verkade ha gett resultat i frontlinjen. Sjukvårdens rekommendationer till herr Gotjo överensstämde till 100 procent med råden på Googles översuveräna-normgivande-sanningssägande-sökmotor!
Ändå ville inte tvivlen lämna herr Gotjo. Borde han inte göra något ytterligare för att rubba sitt rubbade ekosystem?
”Drink a lot and eat easy”
Herr Gotjo beslutade sig för ett sista försök på googleworld med ett nytt sökord. Och plötsligt hittade han mängder med sidor med den medicinska riktlinjen: ”Drink a lot and eat easy”. Sidor som han inte stött på förut.
Tyvärr framkallade den nya informationen ännu mer tvivel. Hade han verkligen fått rätt kostråd av sjukvårdsrådgivningen? Han såg inte alls så uppspelt och brunbränd ut som personerna på dessa siter. Så skulle han vilja se ut när han tittade sig i spegeln, tänkte han. Inte askgrå och utmärglad. Men även de nya sidorna hade brister tyckte den sjuke och nu lite gnällige herr Gotjo. De saknade helt konkreta råd.
Herr Gotjo konstaterade tyst för sig själv att egentligen var det faktiskt bara på de tunga patientforumen, exempelvis Flashback, som det gick att få specifika tips som inte bara handlade om att dricka mycket och äta lätt.
Här gick det att få reda på att visst kan man ta sig en snusjävel även om man är magsjuk. För mår man så dåligt är man värd det. Här ställdes allmänbildande frågor om någon visste hur situationen utvecklades på det plan där 200 japanska turister drabbades av magsjuka samtidigt i luften och här gav historiska kunskaper om barndomsupplevelser av att färdas i sina egna tarmar.
Men skulle han bli friskare av råden? Herr Gotjos egen sannolikhetskalkyl landade på att chansen var mindre än gränsen för rattonykterhet.
Så herr Gotjo beslutade att om återvinningen inte kommit igång på söndagen skulle han återuppstå på tionde dagen och kontakta en r-i-k-t-i-g sjukvårdsinrättning. Därmed basta. Nu hade han ändå varit mer än tre gånger så tålmodig som sin världsberömde föregångare som återuppstod redan på tredje dagen.
Med r-i-k-t-i-g inrättning tänkte sig herr Gotjo en icke virtuell skapelse, en byggnad där det fanns r-i-k-t-i-g-a listade eller olistade läkare, eller riktigt falska värmländska läkare som han kunde ta i hand.
Faktum var att Emil-fallet och SOS-Alarm-skandalen hade påverkat honom och fått honom att tvivla på alla ”telepatiska” inrättningar styrda av visioner att bäst råd får man med hjälp av färdiga beslutsstöd utifrån diagnoser som ingen kan ställa, av förklarliga och oförklarliga skäl.
När söndagen kom var allt fortfarande som det inte skulle så herr Gotjo beslutade att nu var det dags för ”the real thing”. Han skulle trotsa sjukvårdsupplysningen och uppsöka kommunens icke virtuella sjukvårdsinrättning med det förtroendeingivande namnet vårdcentral.
På ”the real thing”
Herr Gotjo anländer till den r-i-k-t-i-g-a sjukvårdsinrättningen och hänvisas till en pinnstol. Redan efter en halvtimme på pinnstolen kallas han in till ett r-i-k-t-i-g-t blodprov.
Och nu går det undan. Efter sju röda sekunder är han ute ur blodprovsrummet och hänvisas till en ny pinnstol i ett annat väntrum, 10 meter närmare det allra heligaste, überdoktorsrummet.
Redan efter en timme, innan herr Gotjo ens hunnit somna, öppnas dörren till det allra heligaste av en manlig person med en bricka fäst på skjortkragen. Herr Gotjo anar att brickan säger något viktigt, men utan läsglasögon blir budskapet höljt i dunkel. Han får förlita sig på att brickmannen har alla brickor på rätt ställe. Mannen ber honom stiga in och lägga sig på en undersökningssäng.
– Nej inte så. Rulla runt på ryggen.
– Rulla runt på ryggen? Ska jag göra en windmill? Det kan jag inte. Jag är för gammal för breakdance.
Klapp, klapp. Tryck, tryck.
– Nåt blod?
– Nej, då får du trycka hårdare. Förlåt, jag skojade bara.
– Bra då var det klart.
Herr Gotjo försöker under de 27 sekunder som undersökningen pågår komma på var han sett mannen med brickan förut. Det är något bekant med honom. Men herr Gotjo kan inte komma på svaret och skjuter undan tanken och tar istället rygg på brickmannen, som med raska steg nu är på väg ut ur det allra heligaste.
Herr Gotjo hänvisas till samma pinnstol som han just tillbringat en timme på.
– Nu ska vi bara se vad proverna visar och sedan ska herr Gotjo få lite utrustning med sig hem säger brickmannen och försvinner iväg.
Herr Gotjo försjunker i trans, men väcks efter en obestämbar tid upp av mannen med brickan som meddelar att blodproverna och sänkan är bra. Herr Gotjo får det lugnande beskedet att han alltså inte drabbats av en bakterieinfektion.
Då ringer klockorna. Nu känner herr Gotjo igen mannen med brickan. Det är doktor Frisk! Doktorn som har en omvittnat extremt positiv inställning till sjukdomar. Nu minns han, det var doktor Frisk som inte tyckte att herr Gotjos bältros var en bältros för några år sedan. Den som herr Gotjos festprissande vänner diagnostiserade med sluddriga stämmor på telefon då herr Gotjo ringde och ”sjukanmälde” sig från kamratgemenskapen.
Alla vet väl hur en bältrosch scher ut hade de skrattat i luren och börjat sjunga ”Det är sscchynd att herr Gotjo har bältrosscchh idag” till melodin ”Det är dans på Brännö brygga”, innan herr Gotjo hunnit lägga på luren.
I ögonvrån ser herr Gotjo hur doktor Frisk börjar luta oroväckande, vilket får honom att återvända till verkligheten och nutiden. Doktor Frisk lutar nu faktiskt värre än lutande tornet i Pisa, och med så tydlig lutning bort från herr Gotjo att rasrisken är uppenbar. Herr Gotjo skyndar sig att fråga doktor Frisk, innan han dråsar i marken, alternativt sätter benen i rörelse och repilerar från herr Gotjo, om dr Frisk har några medicinska råd att dela med sig.
– Drick mycket och ät lätt.
Herr Gotjo hinner inte tacka för rådet innan doktor Frisks rygg repilerat ut ur väntrummet.
Herr Gotjo återvänder hem.
Två dagar senare ringer doktor Frisk.
– Jag vill bara meddela att det var precis som jag inte misstänkte när jag tolkade proverna när du var här. Herr Gotjo har en campylobakterinfektion.
Herr Gotjo tackar för beskedet att det var precis som doktorn inte misstänkte och frågar vad det innebär.
– Att jag måste registrera herr Gotjo som ett fall till Smittskyddsinstitutet, svarar doktor Frisk. Det är mycket viktigt för folkhälsan.
– Jag förstår, säger herr Gotjo, det hedrar mig att jag är viktig för folkhälsan, men nu när jag är registrerad och har precis det som doktorn inte misstänkte, och folkhälsan är skyddad, hur ska jag fortsättningsvis behandla min egen hälsa, förlåt ohälsa?
– Drick mycket och ät lätt.
Herr Gotjo tackar för rådet.
En dag fyra veckor senare, efter många vändor som herr Gotjo förträngt, vilket både han och sjukvården bör vara tacksamma för, vänder det och herr Gotjo känner sig frisk.
Han sitter i favoritfåtöljen och läppjar på favoritvinet. Med glömskans distans reflekterar han över mötet med den moderna svenska sjukvården, som gett honom så många nya erfarenheter. Nu vet han värdet av enhetliga medicinska riktlinjer, så inget ont som inte har något gott med sig. Superbra råd tänker herr Gotjo och häller upp ytterligare ett glas av favoritvinet.
